Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urginea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6697
Urladdningsrör—Urtica’ceæ.
6698
Urladdningsrör. Se Katodrör!
Urlus [o’rlos], Jacques, f. 1868.
Tysk-holl. sångare (tenor), 1912—18 anställd vid
Metropolitan Opera House i New York. U.
konserterade och gästspelade på Kgl.
teatern i Sthlm under åren 1918—20.
Urmia’. Sjö i n. v. Persien, omkr. 1 220
m. ö. h. U. har en mycket växlande yta
men är normalt ngt mer än dubbelt så
stor som Vättern. U. är avloppslös och
starkt salthaltig samt saknar så gott som
allt djurliv.
Urmollu’sker (Amphine’ura). En grupp
Blötdjur med tvåsymmetrisk
kroppsbyggnad, föga utvecklat huvud och ett av
åtta kalkplåtar bildat skal, som kan böjas,
så att djuret kan rulla ihop sig. En del
arter sakna skal och ha i st. taggar på
ryggsidan. Flera arter, tillhörande släktet
Chi/ton, finnas vid sv. västkusten.
Urmun. Se Fosterutveckling!
Urogenita’lorgan (grek. u’ron = urin
och genita’lis = tillhörande
fortplant-ningsorganen). Sammanfattande
beteckning för urinorgan (njurar, urinledare,
urinblåsa och urinrör) och könsorgan.
UrotropPn. Detsamma som h e x a m
e-tylentetramin.
Uroxe (Bos primige’nius). Vild, numera
utdöd nötkreatursras, från vilken våra
tama nötkreatur delvis härstamma. U.
hade smal skalle med rak panna och långa,
framåtriktade horn. Den var större än nu
levande nötkreatur; höjden över bogen
uppgick till 1,8 m. Den förekom i s.
Sverige ännu under stenåldern och
utrotades i Polen först på 1600-talet. Sedan den
utdött, förväxlades den ofta med europeisk
bison, vilken tillhör en helt annan art.
Urrovdjur (Creodo’nta). En grupp
utdöda Rovdjur, som även visa stark
släktskap med hovdjurens förfäder. U.
förekommo under den tidigare delen av
tertiärperioden.
Urryggradsdjur. Sammanfattande
beteckning för en del djurgrupper, som
anses vara nära släkt med ryggradsdjurens
närmaste förfäder. De viktigaste u. äro
manteldjur och lansettfisk.
Ursegment. Se
Fosterutveckling!
Urshult. Socken i Kronobergs län
(Kin-nevalds härad). 3 969 inv. (1932).
Ursprungsbeteckning. Anteckning eller
märke å vara, angivande
produktionslandet. Det är förbjudet att till riket införa
och i vissa fall även att här saluhålla varor
med oriktig u.
Ursprungsbevis. Av myndighet utfärdad
el. bestyrkt handling angivande det land,
där viss vara frambragts el. förarbetats.
U’rsula, Den heliga. Enl. legenden
dottern till en brittisk konung, som, då
en hednisk prins ville äkta henne, drog sig
undan på en pilgrimsfärd med 10 väninnor.
Alla 11 ledsagades av 1 000 jungfrur
vardera. Vid Köln överföllos de av hunnerna
och dräptes, även U., som vägrade att bli
hunnerkonungen Attilas maka. Himmelens
härskaror uppenbarade sig sedan, och
hunnerna flydde, varefter jungfrurna med
heder begrovos. Legenden har en
svåråtkomlig historisk kärna. Köln har en kyrka
från 11- el. 1200.-talet, som bär U:s namn.
U’rsus (lat.). Bet. björn. — U. major,
Stora Björnen. — U. m Pn o r, Lilla
Björnen. — Se Björnen, Björnar!
Ur svenska hjärtans djup en gång.
Begynnelseorden till den sv. kungssången,
skriven av C. V. A. Strandberg 1844,
ton-satt av O. Lindblad.
Urtarm. Se Gastrula,
Fosterutveckling!
Urti’ca. Växtsläkte (fam. Urtica’ceæ)
med två sv. arter, U. dio’ica
(Brännnässla) och U. u’rens
(Etternässla). Den förra är mångårig, har
lång-spetsade, vasst sågade blad och långa
blomställningar; den senare är ettårig
med trubbiga och trubbsågade blad och
blomställningarna ej nående utanför
bladen.
Urtica’ceæ el. Nässelväxter.
Växtfamilj, tillhörande serien U r t i c a’l e s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
