Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uragoga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6691
ürago’ga—Urartning.
6692
Urago’ga. Ett släkte huvudsakl.
tropiska slingerväxter (fam. Rubia’ceæ). Av U.
Ipecacua’nha erhålles kräkrot.
Ura’l. 1. Bergskedja i ö. Ryssland,
bildande gräns mellan europ. Ryssland och
Sibirien, rik på mineral av många slag samt
ädelstenar. Högsta toppen når 1 692 m. ö.
h. 2. Flod, som upprinner i s. U. 1 och
mynnar i Kaspiska havet. Längd 2 380 km. 3.
Se Uralområdet!
Ura’1-alta’iska språk. Benämning på en
ej med säkerhet samhörig språkgrupp, till
vilken man räknat de uraliska och de
altaiska språken (turko-tatariska,
mongoliska och tungusisk-mandsjuiska).
Huruvida likheterna mellan dessa bägge
undergrupper bero på verklig släktskap, är
fortfarande ovisst.
Ura’liska språk. Sammanfattande
benämning på de finsk-ugriska och
samoje-diska språkfamiljerna, vilka enl. nyare
forskningar med visshet härstamma fr. ett
gemensamt urspråk.
Uralområdet. Landsdel i n. ö. Ryssland
(R. S. F. S. R.) på bägge sidor om Ural,
omfattande de gamla guvernementen och
kretsarna Jekaterinburg, Perm, Tjumen
och Tjeljabinsk, samt med en yta av
1 710 000 kvkm nära 4 ggr så stor som
Sverige. 7 688 000 inv. (1931). Huvudstad:
Sverdlovsk.
UraTsk. Stad i Kasakrepubliken i
Ryssland (S. S. S. R.) vid Urals förening med
dess biflod Tjagan. U. står genom
järnväg i förbindelse med Saratov och är en
livlig handelsstad. 36 000 inv. (1926).
Uralstring {Gener a’tio sponta’nea el.
generatio æquivo’ca). Levande
organismers uppkomst direkt ur livlösa
ämnen. U. ansågs förr vara en vanlig
företeelse, i det diverse lägre växter och
djur, t. ex. fluglarver, antogos uppstå ur
ruttnande ämnen m. m. dyl. Sedan detta
genom bl. a. it. F. Redi (f. 1626, d. 1697)
visats vara felaktigt inskränktes
uralst-ringsläran till de mikroskopiska
organismerna; först genom Louis P a s t e u r blev
den definitivt vederlagd.
Ura’n (av Uranos, se d. o.!). Kem.
tec
ken U. Metalliskt grundämne, upptäckt
1789 och närmast släkt med wolfram. U:s
atomnummer (96) och atomvikt (238,2) äro
de högsta av alla kända grundämnens. Det
är radioaktivt, ehuru jämförelsevis sva,gt
(se härom vidare Radioaktiva
grundämnen!). I naturen förekommer
det i pechblende, uranglimmer
m. fl. Metallen är hård och silvervit, spec.
v. är 18,7, och smältpunkten ligger högre
än platinans. I sina föreningar är den
4-och 6-värdig. Viktigast äro
uranosal-terna av fyrvärdig u. och u r a n y 1 s a
1-terna av sexvärdig u., med positiva
jonen UO2, uran y’l. Oxiden UO3 ger salter
även med baser (uran a’t). U: s salter visa
gulgrön fluorescens och äro starka gifter.
Uranglas. Fluorescerande, gulgrönt glas,
som innehåller uranoxid.
Uranglimmer. Mineral, best, av ett
vat-tenhaltigt dubbelsalt av koppar- och
ura-nylfosfat.
Urangult. Färgämne, som består av
nat-riumuranat el. uranoxid och särskilt
användes vid framställning av uranglas.
Ura’nia (lat.) Bet. »den himmelska»; i
grek, mytologi en av de nio muserna. Se
M u s e r!
Uraniborg el. Uranienborg.
Kungsgård på ön Ven i Öresund med lämningar
av Tyge Brahes slott U. med flera
obser-vatorier samt det strax invid liggande
observatör iet Stjärneborg.
Urano’s (grek.; lat. U’ranus). I grek,
mytologi en personifikation av
himlavalvet. U:s gemål är Gaia (moder Jorden),
och från dem härstammar det älsta
guda-släktet.
U’ranus. 1. Se Ur a nos! 2. En av de
yttre planeterna. U. upptäcktes 1781 av
W. Herschel. Dess avstånd från solen
är omkr. 19,19 ggr jordens, omloppstiden
84 år, rotationstiden, enl. vad ö.
Bergstrand påvisat, omkr. 11 timmar. U. är
troligen omgiven av en tät atmosfär och
omkretsas av 4 månar. Diametern är mer
än 30 ggr jordens, tätheten endast Vs av
dennas. Jfr Planeter!
Urartning. Se Degeneration!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
