Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6603
Tyskland.
6604
Stettin. Ett undantag bildar övre
Rhenslät-ten, som med årsmedeltemperaturer av 10°
och därutöver är T:s varmaste trakt.
Ne-derbördsmängden avtar i stort sett med
avståndet fr. havet. Vida mera utpräglade
äro emellertid de växlingar i nederbörden,
som åstadkommas genom landets växlande
höjd över havet; bergstrakternas mot de
västliga vindarna vända sluttningar äro
sålunda synnerligen regnrika (Schwarzwald
över 2 000 mm, Algau-Alperna upp till
2 500 mm), under det att de för vindar
skyddade trakterna äro regnfattiga (Övre
Rhenslätten når mångenstädes ej upp till
500 mm per år).
Växt- och djurvärld. Omkr. Vs
av T:s yta är täckt av skog. De naturliga
skogarna bestå i hela n. T. av lövträd,
framför allt bok och ek. På ofantliga
sträckor, särskilt ö. om Elbe, ha emellertid
dessa skogar måst vika för planterad tallskog.
Gran uppträder på de högre mellantyska
bergen och i Alperna, silvergran i
Schwarzwald. De forna hedarna i n. T., bl. a.
Lü-neburg-heden, ha avsevärt minskats genom
uppodling och skogsplantering. Mossar
finnas i väldig utsträckning, särskilt i landet
omkr. Ems och i Oldenburg.
Stäppvegetation uppträder n. om Erzgebirge, på den
thüringska platån samt i Mains och
Donaus flodområden. Den tyska skogen har
en rik fågelfauna men är fattig på större
djur. Alldeles utrotade äro sålunda
björnen och lodjuret. Varg förekommer
däremot på Hunsrück, vildsvin i större delen
av Tyskland och bäver vid mell. Elbe. På
särskilt skyddade områden finnas älg,
kronhjort och rådjur.
B e f o 1 k n i n g. T. är en i
nationalitets-hänseende ovanligt enhetlig stat; endast
omkr. 1 »/o av befolkningen har annat
modersmål än tyska (260 000 polacker i Övre
Schlesien, masurer i Ostpreussen, vender
omkr. översta Spree och 7 000 danskar i n.
Schleswig). Folktätheten är 133 inv. på
1 kvkm. Omkr. 60 o/o av befolkningen bo
i städer. 64 484 000 inv. (1931).
Näringar. Av T:s befolkning äro
27 % sysselsatta i jord- och skogsbruk,
44 o/o i industri och bergsbruk, och 14 %
i handel och samfärdsel. Jordbrukets (och
boskapsskötselns) bet. framgår därav, att
72 o/o av T:s yta upptagas av åker,
trädgård och betesmark. Av den odlade jorden
användas 62 o/o till odling av säd och
balj-växter. Produktionssiffrorna för de
förnämsta produkterna år 1931 voro: potatis
43,9 mill. ton, sockerbetör 11 mill. ton, råg
6,7 mill. ton, havre 6,6 mill. ton och vete
3,1 mill. ton. Husdjursbeståndet 1931
utgjorde: 23,8 mill. svin, 19 mill. nötkreatur,
3,5 mill. får, 3,4 mill. hästar och 2,5 mill.
getter. Skogsbruket står mycket högt och
bedrives till stor del under statlig kontroll.
Till omkr. 70 % består skogsbeståndet av
barrskog. Sitt behov av trävaror kan T.
dock ej på långt när fylla. I fråga om
fisket är särskilt havsfisket av vikt;
modernt trålfiske bedrives på bankarna i
Nordsjön och även längre bort. Ar 1930
er-höllos i Nordsjön 282 mill., i Östersjön 32
mill. kg. fisk. Bergsbruket ger framför
allt stenkol; de viktigaste
stenkolsområde-na äro: Aachenområdet, Ruhrbäckenet,
Saarområdet och det uppschlesiska
bäckenet. Brunkol erhålles fr. den nordtyska
slättens tertiärområden. 1931 utgjorde
produktionen av stenkol 119 mill. ton och av
brunkol 133 mill. ton. Av järnmalm
er-höllos 1930 5,7 mill. ton. Av övriga
mineralier märkas framför allt kalisal ter na i
Stassfurtområdet (12 mill. ton 1930). Inom
industrien har gruppen maskin-,
instrument- och verktygsindustri det största
antalet arbetare (nära 2 mill.). Stora centra
för järnproduktionen finnas i Ruhr- och
Saarområdena samt i övre Schlesien. En
väldig omfattning ha också de elektriska
(Berlin) och kemiska (Rhen, Main, Ruhr)
industrierna. Textilindustrien är högst
utvecklad i Sachsen, Westfalen och Schlesien.
Är 1925 hade T. nära 13 mill.
fabriksarbetare. Vad handeln beträffar uppgick
värdet av T:s import 1931 till 7 143 mill. mark
och värdet av exporten till 11 022 mill.
mark. Fr. Sverige infördes s. å. varor för
114 mill. kr., och till Sverige utfördes
varor för 472 mill. kr. — Myntenheten
är 1 Mark = 100 Pfennige = 0,89 kr.
Samfärdsel. Järnvägarnas längd
utgjorde 1931 58 370 km, av vilka 53 800
km voro statsbanor. Järnvägsnätet är sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
