Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6033
Storbritannien.
6034
rarnas makt i regel varit stor, utövad
av män som William Pitt d. ä. på
1700-talet, Pitt d. y., Palmer ston, Gladstone,
Beaconsfield på 1800-talet. Utmärkande
för S:s konstitutionella liv är fr.
1700-talet parlamentarismen och
partiväsendet; huvudpartierna voro från 1670-talet
tories och whigs; sedan efter
maskinindustriens genombrott omkr. 1800 de
sociala frågorna alltmer kommit i de
politiska stridernas mittpunkt, ha dock
småningom de internationella
partibeteckningarna konservativa, liberala och
socialister blivit mest gängse. — Till England
hörde under stora delar av medeltiden
betydande områden på Europas fastland,
men efter hundraåriga krig med Frankrike
måste England 1453 återlämna alla
fast-landsbesittningar. Däremot bragtes de
britt, öarna under samma krona, Irland i
huvudsak på 1500-talet, Skottland
slutgiltigt först 1603, då det förenades med
England i personalunion, som 1707 övergick
till fullkomlig politisk enhet. Fr.
1500-ta-let dateras S:s kolonialvälde, som under
konkurrens och vapenskiften med Spanien
på 1500-talet, Holland på 1600-talet och
Frankrike på 1700-talet nått den obetingat
främsta platsen i världen, trots ett
bakslag sådant som stora delar av de
nord-amer. koloniernas frigörelse 1776, då U.
S. A. bildades. S:s utrikespolitik under
nyare tiden präglas f. ö. särskilt av dess
strävan att bevara den europ. jämvikten;
härigenom blev länge Frankrike
huvudmotståndaren, särskilt under Ludvig XIV
och Napoleon I, varemot fr. Tyska rikets
återupplivande 1870 S. särskilt oroats av
dettas utrikespolitiska och koloniala
aktivitet. Storbritannien inträdde i
världskriget genom sin krigsförklaring mot
Tyskland den 4 aug. 1914. I maj följande
år bildades en koalitionsministär under den
liberale partichefen Asquiths ledning, och
ett särsk. krigsråd bestående av fem
ministrar tillsattes inom kabinettet för att
omhänderha krigsledningen. En lag om
allmän värnplikt genomdrevs 1916 trots
motstånd från arbetarpartiet. Ett av
sinn-feinpartiet organiserat uppror utbröt
samma år på Irland, och regeringen led en svår
förlust genom lord Kitcheners bortgång, då
en kryssare med honom ombord
torpederades av en tysk u-båt. Asquith avgick på
hösten 1916, och Lloyd George bildade en
ny koalitionsministär, som satt kvar tills
kriget avslutats. Efter vapenvilan
utlystes nya val, som präglades av stark
nationalistisk stämning. Regeringen
rekonstruerades, och Balfour kvar stannade som
utrikesminister, men vid
fredsförhandlingarna i Paris var Lloyd George själv den
brittiska delegationens chef. I Nationernas
förbund inträdde Storbritannien 1920. Efter
fredsslutet och demobiliseringen inträdde
en svår depression inom industrien, och
arbetslöshetsfrågan trängde sig i
förgrunden. Oron på Irland hade antagit en allt
allvarligare karaktär, och Lloyd George
genomdrev 1920 en självstyrelselag med två
självständiga regeringar och parlament för
resp. Ulster och Syd-Irland. Vid valen till
Irländska fristatens nya parlament vunno
sinn-feinarna en stor seger men vägrade
att ta säte i kammaren och fasthöllo vid
den republikanska regim, de 1919
proklamerat. Inbördeskriget avslöts emellertid
genom ett stillestånd och fördrag 1921.
Under tiden hade en stark opposition uppstått
bland de konservativa mot Lloyd Georges
oberäkneliga och trevande utrikespolitik.
Han avgick 1922 och Bonar Law bildade en
konservativ ministär, som vid valen samma
år vann en lysande seger. Det liberala
partiet hade redan vid Asquiths utträde ur
krigsregeringen splittrats i en Asquith- och
en Lloyd George-grupp, och arbetarpartiet
var under MacDonalds ledning nu
oppositionens starkaste grupp. Det av
arbetslösheten svårt ansatta Storbritannien
arbetade energiskt på att åstadkomma en
rimlig uppgörelse i skadeståndsfrågan och
varnade kraftigt Frankrike för äventyret att
ockupera Ruhrområdet. Efter Bonar Laws
avgång 1923 rekonstruerades kabinettet av
Stanley Baldwin. Omfattande
nödhjälpsar-beten anordnades, och ett
skyddstullprogram framlades, som innebar tullskydd för
industrivaror med preferensbehandling för
kolonierna. Vid valen samma höst ledo de
konservativa nederlag, och arbetarpartiet
bildade med liberalernas stöd regering
un
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
