Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stiebel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5989
Stiebel—Stiftelse.
5990
Stiebel [sti’-], E m i 1 e, f. 1876.
Operasångare (baryton), sedan 1902
anställd vid Kgl. teatern (komiska roller).
Stiedry [sti’-], Fritz, f. 1883. österr.
dirigent, ledare för stadsoperan i Berlin.
Stiernhielm. Sv. adlig ätt sedan 1631.
Georg (tidigare G. Olofsson Lilia)
S., f. 1598, d. 1672. Skald och forskare, en
av de mest vittfamnande
kulturpersonligheterna under den äldre sv. stormaktstiden,
»den svenska skaldekonstens fader». Hans
mångsidiga intressen framträdde särskilt
på filosofiens, språk- och fornforskningens
och skaldekonstens områden. S. var
genomträngd av stormaktstidens starkt
patriotiska idéer, vilka blevo vägledande för
hans forskare- och skaldeverksamhet.
Kärleken till det sv. språket, vars egenart han
ville bevara gentemot utländskt inflytande,
framträder bl. a. i hans försök att skapa
en sv. ordbok: Gambia Swea och Götha
Må-les Fatebur (1643). Hans främsta diktverk
är Hercules (tryckt 1658), behandlande
Herkules i valet mellan dygdens och
lastens väg, en moraliserande allegori
GEORG STIERNHIELM. Målning av
Ehren-strahl.
på hexameter, som utmärkes av en
livfull realism. S. prövade även nya metriska
former och införde nya (antika) versslag.
För hovet skrev han flera baletter, delvis
efter utländska mönster. Han utgav en
samling av sina dikter under titeln Musoe
Suethizantes Thet är Sång-Gudinnorna Nu
först lärande Dichta och Spela på Swenska
(1668), vår litteraturs första egentliga
diktsamling. Hans arbeten äro under
utgivning av J. Nordström (sedan 1924).
Litt.: B. Swartling: G. Stiernhielm, hans
liv och verksamhet (1909). Hj. Lindroth:
Stiernhielms Hercules (1913). Gust.
Ceder-schiöld: G. Stiernhielm (Verd. småskr. n:r
296). J. Nordström: Stiernhielms
filosofiska fragment (1924).
J. STIERNHÖÖK.
Målning.
Stiernhöök. Sv. adlig ätt fr. 1649.
Johan S., egentl. Johannes Olai
Dalecarlus, f.
1596, d. 1675.
Lagforskare. Hans
arbete om den sv.
rättens utveckling, De
ju’re sveo’num et
gotho’rum vetu’sto
(1672), bildar i
väsentlig mån
grundvalen för 1734 års
lagbok. Hans
vetenskapliga noggrannhet och inträngande
förståndsskärpa
led
de honom till att utmönstra osäkra källor
inom historieforskningen och skapade en
gedigen grundval åt en senare forskning.
Stiernman, Anders An t b n v Oj n,
f. 1695, d. 1765. Lärd förf. Han skrev
biografiska och bibliografiska arbeten samt
utgav politiska urkunder och historieverk.
Stift. 1. En sv. biskops ämbetsområde.
Vårt land har 12 s. 2. Den långsträckta
del av pistillen hos vissa växter, på vilken
det s. k. märket sitter. Jfr Pistill!
Stiftelse. En för visst ändamål’
avsatt förmögenhet, vilken betraktas som
juridisk person. Fromma s. (s. för
välgörande ändamål) äro befriade fr.
inkomst-och förmögenhetsskatt samt delvis även fr.
kommunal inkomstskatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
