- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / XI. Sackville-Stråke /
5985-5986

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stereofotogrammetri ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stereofotogrammetri’—Sterkobili’n.

5985

Stereofotogrammetri’. Uppmätning av
avstånd med hjälp av fotografier, tagna
med stereoskopkamera. Den senare göres
ofta med jämförelsevis stort avstånd
mellan de båda linserna el. också användas
två kameror med noga bestämt avstånd.
Största betydelsen ha på detta sätt tagna
flygfotografier. Jfr F o t o g r a m m e t r i!

Stereoisomeri’ (grek, stereo’s — hård).
Se Isomeri!

Stereokemi’. Den del av kemien, som
behandlar stereois omera föreningar.

Stereokompara’tcr (lat. compara’re —
jämföra). Apparat för noggrann
jämförelse av två fotografier, grundad på
stereoskopisk verkan. S. inrättas ofta så, att
två fotografier kunna ömsevis betraktas
(b 1 i n k m i k r o s k o p). Båda slagen s.
ha fått stor användning särskilt inom den
moderna astronomin.

Stereometri’ (grek. stereo’s = hård,
solid och metre’in = mäta). Läran om
uppmätning och beräkning av solida kroppar,
särskilt enkla sådana; i vidare
bemärkelse även innefattande rymdgeometri.
Se Geometri!

Stereosko’p (grek. stereo’s = hård och
skope’in = se). Apparat, medels vilken
man betraktar två med
stereoskopkamera tagna bilder, vilka då för ögat
synas som en enda, plastisk bild. Det
första s. konstruerades av Wheatstone 1838
och innehöll två speglar. Numera användes
mera Brewsters s. med prismor och
linser. Stereoskopkameran i sin tur har två
objektiv och upptager alltså liksom ögat
två något skilda bilder. Ofta göres
avståndet mellan de båda objektiven något
större än det normala avståndet mellan
ögonen, varigenom den genom s. uppfattade
bildens plasticitet och därmed möjligheten
till bedömning av avståndet mellan olika
föremål å densamma ökas. Jfr
Stereofotogrammetri!

Stereoskopi’ (jfr Stereoskop!). Det
stereoskopiska seendet beror på, att den
olikhet mellan de båda bilder av ett
föremål, som erhålles av ögonen på grund av
avståndet mellan dessa, blir allt större, ju

5986

närmare föremålet befinner sig. Vår
förmåga att direkt bedöma avståndet till
olika föremål beror dels och
huvudsakligen härpå, dels på ögats
ackommodationsförmåga, bedömning av föremålens
skenbara storlek, luftperspektivet m. m. Att
dock det stereoskopiska seendet härvid är
viktigast, visar sig lätt genom den dåliga
avståndsbedömningen med ett öga. Jfr
även Stereofotogrammetri!

Stereoskopkamera. Se Stereoskop,
Stereofotogrammetri!

Stereoty’p (av grek. stereo’s = hård,
fast och ty’pos = avtryck). 1. Tryckform
med fasta stilar. 2. Ständigt lika,
enahanda.

Sterigma. Se Basidiomycetes!

Steri’l (lat. ste’rilis). Bet. ofruktsam,
ofruktbar; tom, andefattig, själsligt
förtorkad. — S t e r i 1 i s e’r a, göra
ofruktbar el. ofruktsam; genom särskilt
förfarande utrota alla mikroorganismer (t. ex.
i en vätska).

Sterilisatio’n el. sterilisering
(lat. ste’rilis = ofruktbar). 1.
Upphävande av fortplantningsförmågan antingen
genom könskörtlarnas avlägsnande (k a s
t-r e r i n g) el. utförsgångarnas
(äggledarens el. sädesledarens) tilltäppning el.
avskärning. 2. Inom den nutida kirurgien
menar man med s. en fullständig befrielse fr.
alla bakterier och deras sporer. Instrument
underkastas s. genom kokning,
operations-kläder genom upphettning i överhet ånga
under tryck. Jfr Antiseptik,
Asep-tik, Desinfektion!

Sterilite’t. Se Steril, Sterilis
a-t i o n!

SterFner (grek, ste’ar = talg). En grupp
organiska ämnen av vilka det viktigaste
är k o 1 e s t e r i’n (i inskränkt
bemärkelse) . De flesta s. äro omättade alkoholer.
S. kunna indelas i kolesteriner (i
vidsträckt bemärkelse), som finnas i
djurkroppen, och fytosteriner (i växterna).

Ste’risk (grek. stereo’s = hård). Bet.
tre-dimensional. Jfr Dimension!

SterkobilFn. Se Galla!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:47:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/11/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free