Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staafflagarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5935
Staafflagarna—Stadsbibliotek.
5936
och sp. språkforskning, där han
offentliggjort talrika arbeten. Han har även varit
verksam som kritiker och som övers, med
fint formsinne (t. ex. Balzac). Litt. till
S. 1: Valfrid Spångberg: Karl Staaff (2
bd, 1928).
Staafflagarna. Populär benämning på
vid 1906 års riksdag på förslag av
Staaff-ska regeringen antagna ändringar i
strafflagen, vilka inneburo, att straffet för
deltagare i upplopp sänktes, medan
däremot straffet för offentlig uppmaning till
brott höjdes, varjämte man med detta
brott jämställde försök att förleda till
brott el. till ohörsamhet mot lag el. laga
myndighet.
Stab (tysk.). Bet. egentl. stav. Den
personal, som närmast biträder en
militärbefälhavare. Under krig och fältmanövrer
bruka de högre s. benämnas kvart e’r
(ex. högkvarteret).
S. T. A. B. Förk. för Svenska
Tänd-sticks Aktiebolaget.
Sta’bat ma’ter (lat.). Bet. modern (Jesu
moder) stod (vid korset). Medeltida
sekvensdikt, felaktigt tillskriven
franciska-nen Jacopone da Todi (d. 1306),
tillhörande den kat. palmsöndagens liturgi. Den
har ofta varit föremål för konstnärlig
musikalisk behandling. Berömda S. m.
finnas av Palestrina, Pergolesi, Rossini,
Dvorak, Gunnar Wennerberg m. fl.
Sta’bbur. På norska och nordsvenska
landsbygden vanlig visthusbod, uppbyggd
på stolpar.
Stabi’l (lat. sta’bilis}. Bet. stadig,
varaktig, säker. Jfr Jämvikt! — S t
a-b i 1 i s e’r a, stadga, göra fast, varaktig.
— Stabilit e’t, stadighet, varaktighet,
stadga.
Stacca’to [-tå] (it.). Bet. lösgjort. Förk.
s t a c c. S. anger, att en ton skall
ansättas kort och med en helt liten paus
efter sig. Tecknet härför är en punkt över
el. under noten. Mots.: 1 e g a t o.
Diminutivformen, staccati’ssimo (mycket
staceato), betecknas med ett rakt komma
över noten.
Sta’chys. Växtsläkte (fam. Labia/tcB) av
oftast högväxta örter med röda el. violetta
blommor med nästan regelbundet
femfli-kigt foder. Sex sv. arter finnas, varav de
vanligaste äro S. silva’tica (S t i n k s y
s-k a) och B. palu’stris (Knölsyska).
Den jap. R. Siebo’ldii har ätliga rotknölar,
som odlas under namn av »kinesiska
jordärtskockor» el. koregi.
Stackmoln. Se Moln!
Stad. Se Stadskommun!
S. STADENER.
Fotografi.
Sta’dener, Nils
Samuel (Sa m),
f. 1872. Biskop i
Strängnäs sedan
1927, liberal led. av
A. K. 1912—17,
ecklesiastikminister
1930—sept. 1932,
biskop i Växjö
sedan dec. 1932.
Sta’dion, s t
a-d i e. 1. Forngrek.
längdmått,
växlande mellan 157,5—
192 m. 2. Forngrek. kapplöpningsbanor
av denna längd. 3. Benämning på vissa
stora moderna idrottsplatser. Stockholms
s. uppfört av T. Grut och invigt för
Olympiska spelen 1912, rymmer 19 000 åskådare.
Sta’dium (lat.). Bet. utvecklingsskede,
utvecklingsgrad, sakernas ställning.
Stadsarkitekt, stadsbyggmästare.
Kommunaltjänsteman, som biträder en
stads byggnadsnämnd och övervakar
byggnadsverksamheten.
Stadsbibliotek. S. bet. vanligen
folkbibliotek i stad och finnes i de flesta sv.
städer. Ett undantag utgör Göteborgs
stadsbibliotek (se d. o.!), som
huvudsakligen är ett vetenskapligt bibliotek och
närmast jämförligt med
universitetsbiblioteken. Störst är Stockholms s. med omkr.
282 000 band; betydande äro också
Norrköpings med c:a 100 000 bd samt Malmö
och Hälsingborgs s. med resp. c:a 96 000 och
31 000 volymer. I Göteborg fylles ett
vanligt stadsbiblioteks funktioner av det 1861
grundade Dicksonska folkbiblioteket. Jfr
Folkbibliotek!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
