Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5907
Speier—Spe’ktrum.
5908
Mount Wilson-observatoriet vid Pasadena
och har en brännvidd av nära 13 m och en
öppning av 2,54 m.
Speier [sjpa’jor] el. S p e y e r. Stad i
Tyskland i Bayern (Rhenpfalz), en fr.
romartiden stammande ort med domkyrka,
i romansk stil fr. 1000-talet. 26 000 inv.
(1925).
Speiskobolt. Koboltmalm av
sammansättningen Co As2, bl. a. förekommande på
flera ställen i Tyskland.
Speke [spik], JohnHanning, f. 1827,
d. 1864. Eng. upptäcktsresande, som
upptäckte Ukerewe och dess samband med
Nilen.
Spekeröd. Socken i Göteborgs och Bohus
län (Inlands Nordre härad). 967 inv.
(1932).
Spekta’kel (lat. specta’culum).
Skådespel, teaterföreställning; ngt som väcker
obehagligt uppseende; oväsen.
Spektra’lanalys. Bestämning av ett ämnes
beståndsdelar ur dess spektrum. Härvid
användas antingen emissionsspektra av
gasformiga ämnen el. absorptionsspektra
av lösta el. gasformiga dylika. S. är
synnerligen känslig, och med hjälp av den ha
därför ett flertal förut okända, sällsynta
ämnen upptäckts. Den bildar dessutom
grundvalen för vår kännedom om solens
och fixstjärnornas fysiska natur. S.
grundlädes av Bunsen, Kirchhoff och A. J.
Ångström vid mitten av 1800-talet. Jfr
Spektrum!
Spektralapparater. Se
Spektrosko-piska apparater!
Spektra’llinje. De för ett
linjespektrum typiska linjerna (ljusa i ett
emissions-spektrum, mörka i ett
absorptionsspekt-rum). Se Spektrum!
Spektroheliogra’f. Apparat, som avbildar
solskivan med endast en spektrallinje som
ljuskälla. S. visar alltså fördelningen på
solytan av det ämne, som ger upphov till
ifrågavarande linje.
Spektrosko’piska apparater el.
spek-t r aT apparater. Instrument för
iakttagelse, uppmätning och fotografisk
avbildning av spektra. I första fallet
användas spektrosk o’p, i det andra
spektrome’trar, i det tredje
spektrogra’fer el. s p e k t r
o-fotometrar. I princip bestå de alla
av tre huvuddelar: k o 11 i m a’t o r n,
best, av en lins med en fin ställbar springa
i brännpunkten,
dispersionsan-ordningen (prisma el.
gitter) samt observationstuben
(el. kameran). För uppmätning av
ljusstyrkan inom olika delar av spektra
användes spektrofotometrar,
som kunna vara visuella el. fotografiska.
Spektrum. Litterär tidskrift, utg. i
Sthlm sedan 1931.
Spe’ktrum, plur. spektra (av lat.
spe’ctrum = bild). Den färgade bild, som
erhålles, då sammansatt ljus medels ett
prisma el. gitter uppdelas i enkla
beståndsdelar. Härvid erhålles egentl. en
serie bilder av det föremål, fr. vilket
ljuset utgått. För att bilderna ej skola
överlagra varandra, användes därför ett smalt
ljusknippe, i det att ljuset först får
passera en smal springa. Fasta och flytande
glödande kroppar utsända ljus av alla
våglängder, så att ett kontinuerligt s.
erhålles, åtminstone inom ett visst större
våglängdsområde. Glödande gaser däremot
utsända endast ljus av vissa bestämda
våglängder, som alltså i s. motsvaras av
spridda bilder av springan med svarta
mellanrum (såvida de ej befinna sig
under mycket höga tryck, såsom fallet är i
solarnas och stjärnornas inre delar). Ett
sådant s. kallas
diskontinuer-1 i g t. Består gasen av fria atomer, så
utsändas endast ljus av isolerade
våglängder (linjespektra), består den åter
av molekyler, erhålles bandspektra,
där flera tätt intill varandra liggande
våglängder förekomma. I ett linjespektrum
kunna linjerna ordnas till serier efter
vissa lagar. Alla dessa s. kallas med ett
gemensamt namn emissionsspektra.
Om en fast el. flytande kropp
småningom uppvärmes, så utsänder den till att
börja med (under 500°) endast mörka
värmestrålar av jämförelsevis lång
våg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
