Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5869
Sold—Solenoi’d.
5870
ringen beror på anhopning av pigment i
hudens celler; s. är sålunda en naturens
skyddsanordning mot dessa strålar. Jfr
Pigment!
Sold (av lat. so’lidus, ett senlat. mynt,
guldenhet). (Förr) lön för krigstjänst
(därav benämningen
soldat).
Soldane’lla.
Växtsläkte (fam.
Pri-mula’cece) av små
vackra alpväxter
med klocklika
blommor med fransad
kant, av vilka 8.
al-pi’na (A 1 p k 1 o
c-k a) är den
viktigaste.
Soldate’sk (it.
sol-date’sca). Bet.
sammanrafsat el.
tygellöst krigsfolk.
SOLDANELLA.
Fotografi.
Soldatkejsare. Se Militärkejsare!
Soldatråd. Revolutionär sammanslutning
inom en truppavdelning. Se
Arbetarråd!
Soldattorp. Jordbrukslägenhet, som
under indelningsverkets tid var anslagen till
underhåll av den indelte soldaten el.
båtsmannen. Olika slag av s. voro: grenadjär-,
husar- och båtsmanstorp.
Soldjur (Heliozo’a). En grupp encelliga
djur med oftast klotrund kropp med
strål-formiga protoplasmautskott. De flesta
finnas i sött vatten. Jfr Rhizopoda!
Soldyrkan. Dyrkan av solen som
gudomlighet. Dess urgamla symboler voro hjulet
— en del av solvagnen, som far över
himlen fr. öster till väster — och yxan —
blixten, som sol- och åskguden slungar mot
ljusets och det godas fiender. Särskilt
offrades åt solen vid vår- och
höstdagjäm-ningen, sommar- och vintersolståndet. Ett
minne därav äro valborgsmässo- och
midsommareldarna. Efter kristendomens
införande symboliserades Kristus med en sol,
som man ofta finner vid altaret i
kyrkorna, och ett kors, som motsvarar ekrarna i
solhjulet.
Solen. S. är ett glödande gasklot med en
diameter av 1,391 mill. km. och en volym
1,3 mill. ggr så stor som jordens. Massan
är 333 000 ggr jordens och tätheten 1,4.
Till formen är s. sfärisk utan avplattning.
Rotationstiden, som är olika för olika
höjdskikt och försiggår långsammare mot
polerna, är vid ekvatorn omkr. 25 dygn
och nära polerna omkr. 33 dygn.
Yttemperaturen är över 6 000°, ljusstyrkan omkr.
500 000 ggr fullmånens. På grund av det
höga trycket är s. i sitt inre ej gasformig
i vanlig mening, gaserna ha genom
kon-densering möjligen blivit flytande. Den
lysande ytan kallas fotosfären och visar
i teleskopet ett kornigt utseende. Här och
där finnas jämförelsevis konstanta
solfläckar, ofta omgivna av ljusare
facklor. De förra förekomma i periodisk
växling och nå största utbredningen ung.
vart elfte år. Troligen äro de
virvelrörelser i gashöljet, med lägre temperatur än
de övriga delarna av detta. Utanför
fotosfären ligger kromosfären, som
består av mer genomskinliga, glödande gaser
av lägre temperatur än fotosfären. Det är
genom absorption i denna, som de
Fraun-hoferska linjerna i solspektrum
uppkomma. Från kromosfären utgå höga, hastigt
föränderliga flammor,
protuberan-s e r, av två olika slag, lugna, som mest
bestå av väte, helium och kalcium, och
eruptiva, som innehålla flera slags
metaller. De kunna nå en höjd av 500 000 km,
medan kromosfärens normala tjocklek är
7—8 000 km. Denna iakttages bäst vid
totala solförmörkelser el. med hjälp av
spektroheliografer, vilka
avbilda solen sedd i en enda ljussort. Dess övre
delar bestå huvudsakligen av väte och
helium. Utanför kromosfären ligger den
endast vid totala solförmörkelser iakttagbara
kor o’n a n, som troligen består av
ytterst förtunnade gaser. Se även bildsida
samt art. Förmörkelser!
Sole’nn (lat. solle’nnis = årligen
återkommande). Bet. högtidlig, storståtlig. —
S o 1 e n n i t e’t, festlighet, högtidlighet.
SolenoPd (grek. sole’n = rör och e’idos
= utseende). Rulle av elektrisk
ledningstråd, som genomlöpes av en ström och ver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
