Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schnauzer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5615
Schnauzer—Schopenhauer.
5616
Schnauzer [sjna’otser] (tysk. Schnauze =
nos). Detsamma som pinscher (se
Hund!).
Schneekoppe [sjne’kåppo] el. Rie
senko p p e. Riesengebirges och därmed ö.
Tysklands högsta topp (1 603 m. ö. h.),
belägen på gränsen till Tjeckoslovakien.
Schnéevoigt [sjne’fåjkt], Georg
Lennart, f. 1872. Finl. dirigent och
violon-cellist, 1915—24 ledare för Sthlms
Konsertförening. Led. av Mus. ak.
Schneidemuhl [sjna’jdemyl]. Stad i
Tyskland i ö. Preussen (huvudstad i prov.
Grenzmark Posen-Westpreussen), viktig
järnvägsknutpunkt. 37 000 inv. (1930).
Schneider-Creuzot [sjnajdä’r-kröså’],
egentl. Schneider&C:ie (Creuzot).
Frankrikes största krigsmaterielproducent,
aktiekapital 100 mill. franc,
anläggningar bokförda i 86 mill. franc, aktier i olika
dotterbolag värderade till 150 mill. franc.
S. är bl. a. huvudintressent i
Skodaver-k e n.
Schneider-trofén [sjnajdä’r —]. Flygpris
värt 20 000 franc, instiftat 1913 av
fransmannen Jacques Schneider. Priset var
avsett att frambringa snabba och sjödugliga
sjöflygplan. Tävlingen vanns första
gången av fransmannen Prévost med en
hastighet av 71,92 km i timmen. Sammanlagt ha
12 tävlingar hållits, varav Frankrike
vunnit en gång, England 5, U. S. A. 2 och
Italien 4 gånger. Sista tävlingen hölls 1931,
då England hemförde priset för alltid
genom löjtnant Boothman, som flög med en
hastighet av 548,3 km. Banan var
triangel-formad och 350 km lång. Jfr bild till art.
Flygning!
SchneTlklops (tysk, schnell = raskt och
Klops = bultad kötträtt). Se Biff!
Schnitzeljakt. Se Snitseljakt!
Schni’tzer, Eduard. Se Emin P
a-s j a!
Schni’tzler, Arthur, f. 1862, d. 1931.
Österr. förf, av skådespel, romaner och
noveller. Av hans produktion må nämnas
skådespelen Anatol (1893; delvis uppförd i
Sthlm 1914), Liebelei (1895; Alskog,
uppfört i Stockholm 1896), Zwischenspiel
(1905; Intermezzo, uppf. i Sthlm 1914),
Reigen (1900), Das weite Land (1911; Det
vida landet, uppf. i Sthlm 1915) samt
noveller, bl. a. Der Weg ins Freie (1907; sV.
övers. Vägen ut till livet, 1911).
Schoe’nus. Växtsläkte (fam. Cypera’cece)
med 2 sv. arter, vilka båda endast
förekomma i kalkkärr och ha svartbruna ax.
Scholander. 1. Fredrik Vilhelm
S., f. 1816, d. 1881. Arkitekt och målare,
1848 professor i byggnadskonst vid
Konst-ak. Han var en inflytelserik lärare, men
det praktiska arbetsfältet var begränsat.
Synagogan i Stockholm är hans främsta
verk. Led. av Vitt., hist. o. ant. ak. 2.
Sven S., f. 1860. Känd sv. lutsångare
särskilt av Bellman, Sehlstedt m. fl. Han
har även tonsatt en hel del sånger till
lut-ackompan j emang.
Schola’ris [skol-] (lat. scho’la = skola).
Medeltida benämning på studerande.
Schonberg [skå’n-], Johan Torsten,
f. 1882. Konstnär, verksam som
karikatyrist, illustratör och affischtecknare.
Schongauer [sjå’n-], Martin, f. omkr.
1450, d. 1491. Tysk konstnär. I hans
tavlor förenas säker stil, tålmodigt
detaljstudium och innerlig stämning, och samma
förtjänster återgå i hans ypperliga och
tekniskt märkliga kopparstick.
Schopenhauer [sjå’-], Arthur, f. 1788,
d. 1860. Tysk filosof, som utvecklade en
pessimistisk världsåskådning. Han lärde,
att tillvaron, som uppträder i
föreställningens form, till sitt innersta väsen är
vilja, en oförnuftig vilja till liv, vilken
aldrig når tillfredsställelse. I världen
överväga därför olustkänslorna i förhållande
till lustkänslorna. Endast genom
livsvil-jans förnekande kan förlossning från
tillvarons onda ske. S:s filosofi, som han
nedlade i stilistiskt högtstående arbeten, t. ex.
Die Welt als Wille und Vorstellung (1819;
sv. övers., Världen som vilja och
föreställning 1916), har spelat en viktig roll i de
pessimistiska strömningarna inom 1800-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
