Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Badsvamp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Baggböla—Bahawalpur.
514
1877. Eng. nationalekonom av liberal
läggning. Bl. hans arbeten märkes The English
constitution (1867).
Baggböla. Bet. hänsynslöst avverka skog.
Ordet är bildat av Baggböle sågverk i
Västerbotten, vars ägare på 1860-talet
beskylldes för olaglig timmeravverkning.
Bagge. Namn på flera svenska, norska
och danska frälse och ofrälse släkter. I.
Jakob B. af B o o, f. 1502, d. 1577. Sv.
riksamiral och krigare under Gustav Vasa
och Erik XIV, segrare i nordiska
sjuårskriget vid Bornholm, tillfångatagen av
lü-beekare och danskar vid Ölands n. udde
1564, då hans amiralsskepp »Makalös»
sprang i luften, sedermera ståthållare på
Stockholms slott. Jfr
Baggensfjär-den! II. Jonas B., f. 1800, d. 1869.
Mekaniker, förvaltare vid Tumba
pappersbruk, uppfinnare och föregångsman inom
bergshanteringen, led. av Vet. ak. III. P
e-t e r F r e d r. Leo B., f. 1850, d. 1926.
Lä-roverksrektor, förf, och utg. av läroböcker,
särskilt i klassiska språk. IV. Gösta
Adolfsson B., f. 1882. Professor i
nationalekonomi och socialpolitik vid
Stockholms högskola sedan 1921, föreståndare
för Socialpolitiska institutet i Stockholm
sedan 1920. Bland hans skrifter märkas
Arbetslönens reglering genom
sammanslutningar (1917) samt Det moderna
näringslivets uppkomst (1925).
Baggensfjärden. En vik av Östersjön i
Stockholms skärgård mellan Södertörn och
Värmdön. — Baggensstäket 1.
Södra Stäket, en trång farled i Stockholms
inre skärgård mellan B.-fjärden och
Län-nersta sund, särskilt bekant fr. 1719, då de
i skärgården härjande ryssarna där
besegrades av en fåtalig svensk styrka under
överstarna Karl Baltzar v. Dahlheim och
Rutger Fuchs. B.-fjärden och B.-stäket ha
troligen sina namn efter sjöhjälten Jakob
Bagge, som ägde gården Boo på Värmdön.
Baggesen, Jens Immanuel, f. 1764,
d. 1826. Dansk förf., det danska 1700-talets
intressantaste diktargestalt, som mottog
starka intryck av tidens vitt skilda
kämpande litterära riktningar. Bl. B:s verk på
olika litteraturområden märkas främst
lyriska dikter samt satirer mot den
romantiska skolan. I sina reseskildringar
Labyrinten (2 delar, 1792—93) är B. en av den
danska prosans första och största
konstnärer.
Bagi’rmi. Ett muhammedanskt negerrike
(Franska Kongo) i Afrika s. ö. om
Tsad-sjön, bebott av ett biandfolk av
huvudsakligen negerras, fransk skyddsstat sedan
1901. Omkr. 1 mill. inv.
BagratPder. Armenisk furstesläkt, som
härskat i Georgien fr. 500-talet till 1802.
Bagration [-tiå’n], Pjotr Ivanovitj,
f. 1765, d. 1812. Rysk furste, härförare
under Alexander I i finska kriget 1809 och
mot Napoleon 1805—07, 1812.
Baha’dur sjah. Namn på två härskare
över Stormoguls rike i Indien. Den siste,
B. s. II, (1837—58) var endast till namnet
härskare och ett slags av engelsmännen
underhållen skuggkonung, tills han m. anl.
av delaktighet i det s. k. seapoysupproret
även formellt avsattes.
Baha’ma-öarna. En ögrupp i Britt.
Västindien ö. om Florida och Cuba, best, av
29 större öar, av vilka ett 20-tal äro
bebodda, och omkr. 3 000 mindre öar och skär.
De största öarna äro Abaco, Andros,
Bahama, Inagua, New
Provide n c e. Klimatet är tropiskt, och
växtligheten karakteriseras dels av savanner, dels
av skogar med barrträd, palmer och
mahogny, ananas, agave, bomull, majs och
sydfrukter odlas. Den viktigaste
exportvaran är tvättsvamp. Befolkningen utgöres
till största delen av negrer, och
invånareantalet är 61 000 (1930). Huvudstad: N a
s-s a u. B. (Guanahani) upptäcktes av
Colum-bus 1492 och kommo i eng. besittning 1632.
Bahawalpur [bahaålpu’o]. Britt, lydstat
i n. v. Britt. Indien, 39 000 kvkm (ung. så
stor som Jämtland). Omkr. 781 000 inv.
(1921).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
