Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Backa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
Bacon—Badinguet.
510
IL Francis B. of Verulam, f. 1561,
d. 1626. Eng. filosof och statsman. B:s
tänkande blev banbrytande inom filosofien
och för den moderna pedagogiken så
tillvida, som han bröt med medeltidens
spekulativa dogmatism och fordrade
frigörelse härifrån som ett första villkor för
ernående av kunskap, vilken vinnes
genom att utforska naturens lagar genom
experiment och induktion, varigenom
människan lär sig taga naturens krafter i sin
tjänst. B:s empirism har utövat ett
betydande inflytande på följande tiders eng.
tänkande. B. deltog även livligt i sin tids
politiska strider och sökte bl. a.
åvägabringa en försoning mellan konungen och
parlamentet utan att dock lyckas. — B
a-c o n-t e o r i e n, ett fantastiskt hugskott,
att Shaksperes dramer skulle vara
skrivna av Francis Bacon of V. i förening med
andra förf. En av denna teoris tidigaste och
ivrigaste förfäktare var den nordamer.
författarinnan Delia Bacon (d. 1859).
Bacon [bejkn]. Eng. benämning på
lättsal-tat fläsk företrädesvis framställt i
Danmark, Kanada, U. S. A., Holland och i
stigande omfattning även i Sverige.
Fläsksidorna saltas vanligen efter den s. k.
Auto-cure-metoden, varvid saltet insprutas
genom lufttryck. B. exporteras i balar på
4 à 6 fläsksidor med en vikt av
sammanlagt 100—125 kg. Danmarks fläskexport
uppgick år 1930 till 306,4 mill. kg. med ett
värde av 513 mill kr. Sveriges fläskexport
utgjorde samtidigt 27,8 mill. kg.
Bad. 1. Bad som hälsogivande och som
personligt renlighetsmedel användes redan
under antiken; särskilt de rom.
varmbad-anstalterna voro utstyrda med en förfinad
lyx. Den antika badkulturen utvecklades
vidare av turkar och araber. Medeltidens
vanligaste badform i Europa var bastu.
Efter en lång tid av likgiltighet för badets
betydelse för folkhälsan, började man
under 1800-talet inse dess stora vikt som led
i den allmänna kroppsvården. Det var
också under 1800-talet man började skilja på
vanliga reningsbad och medicinska bad. 2.
I den kemiska tekniken talar man om
sandbad, vattenbad, paraffinbad, o. s. v., när
en kolv 1. dylikt upphettas, omgiven av
det nämnda ämnet; anordningen avser att
få upphettningen varsam och likformig. 3.
Med elektrolytiskt b. menas två elektroder
nedsänkta i en elektrolytlösning. 4. Inom
fotografien menas med bad de olika
lösningar, varmed negativen och positiven för
olika ändamål behandlas.
Badajoz [vadachå’th] (av mor. Bax
Augos, en förvrängning av romarnas namn
på staden: Pax Augusta). 1. Provins i s. v.
Spanien. 2. Fabriksstad i B. 1 nära
gränsen till Portugal. Spaniens starkaste
fästning mot Portugal. 43 000 inv. (1929).
Badelunda. Socken i Västmanlands län
(Siende härad). 1 046 inv. (1930).
Badelundaåsen. En av de rullstensåsar,
som i n. och s. riktning gå igenom
Mälarlandskapen. Dess nordspets ligger i
Svärdsjö i Dalarna, och den övergår i s. i
Kjula-åsen i Södermanland.
Baden. 1. Land (republik) i s. v. delen
av förbundsrepubliken Tyskland, f. d.
stor-hertigdöme, med ett ytinnehåll av 15 000
kvkm (ung. så stort som Hälsingland).
2 300 000 inv. (1925), varav ung. 3/^
protestanter. Huvudstad: Karlsruhe. 2.
Stad i ö. Österrike nära Wien, badort med
varma svavelkällor. 15 000 inv. (1923). 3.
B a d e n-B a d e n, Stad i B. 1, en av
Tysklands förnämsta badorter, med varma
salt-haltiga källor, besökt av omkr. 60 000
badgäster årligen. 26 000 inv. (1925).
Baden-Powell [be’jdn-pa’uell], Robert
Stephenson Smyth, f. 1857. Britt,
general, fästningen Mafekings försvarare
under boerkriget, upphovsman till
»boy-scout»-rörelsen 1908.
Badin [badä’n] (fransk, badin =
lustig-kurre), Adolf Ludvig G. A., f. omkr.
1747, d. 1822. En neger, som ett danskt
etatsråd förärade Sveriges drottning Lovisa
Ulrika och som bl. a. givit namn åt M. J.
Crusenstolpes välkända historiska roman
»Morianen», vari han spelar en huvudroll.
Badinguet [badängä’]. öknamn på
Napoleon III, enl. en felaktig tradition efter
en murare med detta namn, vars kläder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
