Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Australien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
Australien.
476
och uppvisar en mängd arter; särskilt
egendomliga äro en del strutsliknande
arter.
Befolkning. A:s urinnevånare före
europeernas invandring voro de s. k.
au-stralnegrerna, primitiva folk av starkt
växlande rastyp, tillika med biandfolken
uppgående till omkr. 240 000 individer.
Urinnevånarna på Tasmanien,
tasma-nierna, äro utdöda sedan 1876. Den
övervägande delen av A:s befolkning
utgöres numera av invandrade europeer,
särskilt engelsmän. Den tidigare mycket
starka invandringen av kineser och
japaner är numera förhindrad genom
lagstiftning. A:s sammanlagda folkmängd är
omkr. 6 500 000 (1931). Nära hälften av
befolkningen bor i storstäderna, under det
att landsbygden lider av stark brist på
mänsklig arbetskraft.
Näringar. A:s viktigaste näring
(omkr. halva exportvärdet) är
boskapsskötsel, särskilt fåravel (antalet får år
1928 omkr. 100 mill.), och dess viktigaste
utförselvara ull. Fruset kött och
mejeriprodukter exporteras också i betydande
mängder. Åkerbruket träder fullständigt i
bakgrunden i jämförelse med
boskapsskötseln, detta trots storartade
bevattningsanläggningar (se Murrumbidgee!). I
den tropiska norden odlas bomull,
sockerrör, majs och bananer, särskilt vete, frukt
och vin. Bergsbruket består i utvinning av
stenkol i kontinentens östliga delar och
tenn i Tasmanien. Viktigast är dock
guldet, som vinnes framför allt i
Väst-Australien och Queensland. Industrien hålles
tillbaka genom ovanligt höga löner och en
starkt protektionistisk politik.
Samfärdsel. A:s järnvägar lida av
brist på enhetlig anläggning, i det att flera
olika spårvidder förekomma. De flesta
banorna utgå från en hamn och sluta »blint»
i det inre. Endast Victoria har ett
järnvägsnät i europ. mening, över hela A.
leder en omkr. 1 700 km lång
transkonti-nental linje fr. Kalgoorlie i Väst.-A. till
Port Augusta i Syd.-A. Järnvägarnas
sammanlagda längd var 43 853 km år 1930.
Även kustfart förmedlar samfärdseln
mellan landets olika delar. Däremot saknas
inre vattenvägar så gott som fullständigt.
Religion. Urinnevånarnas religion är
ett slags lågt stående hedendom. Av den
vita befolkningen är flertalet (70 °/o)
protestanter och omkr. 22 o/o rom. katoliker.
Statsskick och politisk
indelning. A. tillhör sedan 1901
Australiska statsförbundet (Commonwealth of
Australia), ett statsförbund best, av de
australiska staterna (de forna britt,
kolonierna), och är ss. s. k. »dominion» en del
av det britt, världsriket. Den verkställande
makten utövas av den britt,
generalguvernören, som vid sin sida har ett
parlamentariskt statsråd. Den lagstiftande makten
innehas av generalguvernören och en
för-bundsriksdag, best, av två kamrar: senaten
och representanternas hus. Senaten består
av 36 ombud, valda för sex år, och
representanternas hus av ung. dubbelt så
många medlemmar som senaten (beroende av
folkmängdens storlek; 1930 var antalet 75),
vilka väljas enl. allm. rösträtt för män och
kvinnor. Varje ensk. stat har egen guvernör,
regering och riksdag, som avgöra frågor
av lokal natur. .Statsförbundet består av
följande 6 stater: Nya Syd-Wales, Victoria,
Queensland, Syd-Australien,
Väst-Australien och Tasmanien. Därtill komma
territorierna Nord-Australien och
Central-Au-stralien, Förbundsterritoriet med
förbunds-huvudstaden Canberra och territoriet
Papua (Britt. Nya Guinea med tillhörande
ögrupper) samt Norfolköarna, vilka alla
förvaltas direkt av förbundet. F. d. Tyska
Guinea, Bismarcksarkipelagen och
Salo-mon-öarna förvaltas som mandat.
Huvudstad : Melbourne.
Historisk översikt. Redan
antikens geografer antogo tillvaron av en stor
kontinent på s. halvklotet, och denna
föreställning fortlevde under medeltiden, men
först år 1606 upptäcktes A. av holländaren
W. Janszen och spanjoren L. de Torres
samt kallades till en början Nya Holland.
A. utforskades vidare under 1600-talet,
framför allt av holländaren A. J. Tasman,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
