Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aschehoug—Asfalt.
404
403
som krigare, bidrog i hög grad till den
snabba försvenskningen av de i
Roskilde-freden vunna landskapen och inlade stora
förtjänster särskilt om Lunds universitet.
Aschehoug [a’skehaug], H. A. & Co.
Norskt bokförlag i Oslo, grundat 1872
som bokhandel av Hieronymus och
Halvard A.
Aschehoug [a’skehaug], Torsten
Halvo r s e n, f. 1822, d. 1909. Norsk rättslärd,
nationalekonom och konservativ politiker,
professor i Oslo, led. av stortinget, en av
Nordens främsta historiska förf.
Asci’dier. Se Sjöpungar!
Asclepiada’ceæ. Växtfamilj, som hör
hemma huvudsakligen i de tropiska och
subtropiska länderna och som omfattar omkr.
2 000 arter. De fina håren på fröna hos
Ascle’pias cornu’ti (S i d e n ö r t) utgöra
textilvaran växtsilke 1. vegetabiliskt silke.
I Sverige finnes en art, Cyna’nchum
vin-ceto’xicum (T u 1 k ö r t).
A’scoli Piceno [-pitje’nå]. 1. Prov, i mell.
Italien. 2. Fabriksstad i A. P. 1. 36 000
inv. (1928).
Ascomyce’tes (S ä c k s v a m p a r).
Svampgrupp omfattande över 11 000 arter.
Hos a. förekommer en egendomlig form av
könsfortplantning. Den tillgår så, att två
hyfgrenar, som kunna vara varandra lika
men också differentierade i en hanlig och
en honlig, sammansmälta, varefter en s. k.
sporsäck eller a’scus bildas. Dess innehåll
uppdelas sedan i ett antal, vanligen 8,
fortplantningskroppar, ascosporer. Många
ascomyceter utbilda sporsäckar utan
föregående befruktning. Förekomsten av asci
är det för gruppen karakteristiska. A. äro
dels saprofyter, dels parasiter på djur eller
växter. I förening med en del lägre alger
bilda vissa a. en artrik och biologiskt
intressant växtgrupp, nämligen lavarna.
Ascot [æ’skat]. Ort i s. ö. England, nära
Windsor, bekant för den där belägna
kapp-löpningsbanan, varest årligen stora
hästkapplöpningar hållas.
A’scus. Se Ascomycetes!
A. S. E. A. 1. Asea. Se Allmänna
svenska elektriska
aktiebolaget!
Asepti’k (grek, nekande a och se’psis =
förruttnelse). Den kirurgiska metod, som
går ut på att undvika infektion genom att
använda endast från bakterier fullkomligt
fria instrument, förbandsartiklar o. d. —
A s e p t i’n, borsyrelösning försedd med
eventuellt tillsatt luktämne. — As
e’p-t i s k, bet. fri från sjukdomsalstrande
organismer.
Aserbeidsja’n 1. Aserbaidsjan
(»Eldslandet»). Socialistisk sovjetrepublik
i Transkaukasien vid Svarta havet.
Ytinnehåll: 87 000 kvkm (ung. 3 ggr Dalarnas
yta). Dess viktigaste naturprodukt är
petroleum (oljekällorna i Baku). Andra
näringskällor äro jordbruk (bomulls- och
silkesmaskodling, vin, säd och grönsaker),
boskapsskötsel, fiske (kaviar) samt en
betydande industri. Samfärdseln upprätthålles
av järnvägar mellan de viktigaste orterna.
Befolkningen utgöres till största delen av
turko-tatarer jämte ett mindretal armenier
och européer. Inv.: 2 300 000 (1926), varav
större delen muhammedaner. — A:s historia
som stat börjar under världskriget. Sedan de
ryska transkaukasiska folken i Armenien,
Georgien och A. bildat en förbundsrepublik
1917, skilde sig A. 1918 fr. förbundet och
förklarade sig oberoende. A. erövrades
1920 av en bolsjevistisk rysk här och är
sedan 1922 en del av Transkaukasiska
socialistiska sovjetrepubliken. — Huvudstad:
Baku.
Asexue’ll (grek, nekande a och lat.
se’xus = kön). Bet. könlös, utan kön.
Asfalt (grek, a’sf alt os) .1.Naturlig a.
Antagligen omvandlingsprodukter av
bergolja, som förekomma i ytavlagringar, s. k.
asfaltsjöar, 1. under jorden i gångar,
tjockflytande till glashårda, brunsvarta till
svarta massor, ofta uppblandade med
mineralbeståndsdelar. De i a. förekommande
organiska beståndsdelarna gå under det
gemensamma namnet bit u’m en. — A s f a
1-ti’ter bestå nästan enbart av bitumen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
