Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arthropoda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
Arthro’poda—Artilleri’.
394
praktiska färdigheter värdiga den frit
mannen i motsats till slavarnas göromàl
2. Medeltidens a. 1. voro: grammatik, dia
lektik, retorik, aritmetik, geometri, musik
och astronomi, alla ämnen i ett medeltid?
universitets s. k. artistfakultet 1
a’r tesfakultet (facu’ltas a’rtium). —
A r t i u m, i Norge och Danmark namn på
studentexamen. 3. Numera bet. fria konster
detsamma som sköna konster, särskilti
byggnads-, bildhuggar- och målarkonst.
Arthro’poda. Se Leddjur!
Arthur 1. Artur. Ett urspr. keltiskt
namn. I. A. 1. A r t u s. En britt.-keltisk
sagokonung och britternas anförare mot de
fr. mitten av 400-talet inträngande ängel*
sachsarna. Om A. varit en verklig historisk
person är omtvistat, men han bildar
medelpunkten i en vittberömd krets 1. samling
av hjältesagor, A r t u r-s a g a n, som fr
Wales och Bretagne spridde sig över hela
den romanska och germanska världen.
Medelpunkten i hans lysande hov bildade de
s. k. riddarna av runda bordel
(nattvardsbordet), typiska målsmän för det
medeltida kristna riddaridealet. Jfr B r
e-tonska romaner, G r a a 1, P a r c
i-val! II. A., hertig av Connaught, f. 1850.
Fader till kronprinsessan Margareta av1
Sverige (d. 1920).
Arthur [a’thø], Chester Allan, f
1830, d. 1886. U. S. A:s 21 :e president}
(1881—85).
Artificie’ll (lat. ars = konst och fa’cert
= göra). Bet. konstgjord, konstlad.
Arti’kel (lat. arti’culus = litet led, liten;
del). 1. I allm. del av ngt helt, t. ex. av
en skrift; uppsats; avdelning i ett kon
trakt o. d.; förordning (krigsartiklar o. d.);
handelsvara (bomullsartiklar o. d.). 2. I
språkläran ett ord 1. en ändelse, som fogas
till ett substantiv 1. substantiviskt ord för
att ange bestämd 1. obestämd form.
Svenskan har tre sådana a.: 1) bestämd
fristående a. (den store mannen, det lilla
barnet, de mina) ,2) slutartikel,
(mannen, barnet, gossarna), 3) obestämd a.
(en man, ett barn). Många språk sakna
artiklar, t. ex. latin och de flesta slaviska
språk.
Artikulatio’n (lat. articula’re = leda,
forma). Benämning på talorganens
verksamhet vid utformandet av ljuden. —
Ar-t i k u 1 e’r a, tydligt uttala.
Artilleri’ (fransk, artillerie). Ordet bet.
antingen en sammanfattning av alla tyngre
eldvapen 1. också de truppslag, som
företrädesvis strida med sådana. A:s användning i
krig förskriver sig fr. 1300-talet men
betydde på grund av svårigheten vid
förflyttningen föga i fältkriget, tills man under
1600-talets stora krig började begagna
mindre tunga kanoner. Genom Gustav II
Adolfs lätta kanoner lades grunden till
nutidens fältartilleri. Fredrik den store
införde det ridande a., och för Napoleon I
spelade fältartilleriet en stor roll.
Napoleon III införde refflade kanoner och
tyskarna bakladdningskanoner i kriget 1870
—71. I slutet av 1800-talet gjordes vapnen
inom fältartilleriet tyngre och nådde under
världskriget sin hittills högsta fulländning.
Tyskarnas s. k. Tjocka Bertha hade
42 cm kaliber, och Paris besköts på 120 km
avstånd. — Till sjöss spelade a. första
gången en huvudroll i Englands krig mot
Spanien i slutet av 1500-talet, och
sjöartilleriet har sedan dess utvecklats parallellt
med lantartilleriet, dock med den
skillnaden att de grövre vapnen såsom ägande
större betydelse i sjökriget tidigare tagits
i bruk inom flottan. — I samband med
flygvapnets tillkomst har luftvärnsartilleri
uppsatts. — Sverige äger f. n. (1931) ifråga
om a. 9 regementen och kårer. Se Armé! —
Artillerigården, en byggnad i
Stockholm vid Riddargatan, uppförd 1767
—77, i vilken äro inrymda a.-staben,
a.-mu-seum samt a.- och ingenjörhögskolan. -—
Artilleri- och
ingenjörhögskolan, grundad 1815, militärhögskola i
Stockholm för a.- och
fortifikationsoffice-rare. — Artilleristaben, en
inrättning med syfte att förbereda vissa frågor,
som skola behandlas av
generalfälttygmäs-taren och a.-inspektören. —
Artilleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
