Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarrörelsens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Arbetarrörelsens arkiv—Arbetarsekretariatet.
340
av K. Marx’ och Fr. Engels’ teoretiska
förkunnelse. En sammanslutning på
internationell basis kom till stånd i London 1864,
då L’Association internationale de
Tra-vailleurs (Internationella
arbetareassociationen) bildades, även kallad den första
in-ternationalen. Se Internationalen!
Såsom teoretisk grundval för a. var
Marx’ och Engels’ förkunnelse ganska
obestridd, till dess Eduard Bernstein
i Tyskland på 1890-talet började sin
kritik av marxismen och gav upphov till
den s. k. revisionismen, som sökte
anpassa rörelsen efter de vid varje
tidpunkt och i varje land rådande
förhållandena. Revisionismen, som sålunda har en
praktisk, opportunistisk karaktär, går i
vårt land oftast under namn av reformism,
och präglar socialdemokratins politik i de
flesta länder. Emot dessa riktningar
hävdar bolsjevismen eller
kommunismen, att samhällets omdaning i
socialistisk riktning ej går att genomföra
efter den parlamentariska demokratins väg
utan förutsätter en på revolutionär väg
erövrad proletariatets diktatur, som
oberoende av den i demokratin uttryckta
folkviljans växlingar skall verkställa den
socialistiska omdaningen. — I Sverige är
den politiska a. organiserad i Sveriges
socialdemokratiska
arbetareparti och i tvenne kommunistiska
partier, av vilka senare det ena, den s. k.
Sillénriktningen, utgör sektion av
Kommunistiska internationalen
(Kom in tern), medan det andra,
Kil-bomsgruppen, icke har förbindelser med
denna. — De lokala sammanslutningarna
inom resp, partier kallas
arbetarekommuner. — Den fackliga a. strävar
efter att åstadkomma förbättringar i
arbetarnas löne- och arbetsförhållanden. I
sådant syfte sammansluta sig arbetare på
en viss ort till fackföreningar,
olika inom olika yrken. I och för lokalt
samarbete bruka samtliga fackföreningar
på en viss ort bilda en facklig
centralorganisation. Fackföreningarna inom samma yrke äro underavdelningar
i ett hela landet omfattande
fackför
bund. De flesta fackförbund äro
samorganiserade i en gemensam
riksorganisation, i Sverige kallad
Landsorganisationen (L. O.). Dylika riksorgan
från flera länder samverka i F a c k f ö
r-eningsinternationalen. Denna,
som står på reformistisk grundval,
motarbetas av den kommunistiskt färgade Röda [-fackföreningsinternationa-1-]
{+fackföreningsinternationa-
1+} e n. — Såsom en särskild gren av facklig
a. verkar den syndikalistiska
rörelsen, som helt och hållet tar avstånd fr. den
politiska verksamheten och vill förverkliga
samhällets omdaning uteslutande med
fackliga medel (generalstrejken). Den anser,
att mera kännbara medel (sabotage o. dyl.)
böra användas i den fackliga kampen.
Rörelsen är uppbyggd på s. k. lokala
kamporganisationer (L. S.), vilka i vårt land
äro organiserade i Sveriges arbetares
centralorganisation (S. A. C.), gentemot
vilken de lokala organisationerna emellertid
intaga en mycket självständig ställning.
Den internationella påbyggnaden utgöres
här av Syndikalistiska
internationalen.
Under årens lopp ha en hel rad av den
fackliga och politiska a:s krav
förverkligats i större eller mindre omfattning.
Särskilt gäller detta om tiden för
världskriget och därefter.
Uppbyggandet av a:s organisationer har
givit anledning till ett motsvarande
organisationsarbete bland arbetsgivarna. Litt.:
Sigfrid Hansson: Arbetarrörelsen i
Sverige. Densamme: Den svenska
fackföreningsrörelsen.
Arbetarrörelsens arkiv. En år 1902 på
initiativ av fil. dr O. F. Borge grundad och
av honom alltjämt ledd institution i
Stockholm för insamling och registrering av
trycksaker, skrivna handlingar och andra
minnen rörande arbetarrörelsen. A. a.
tillhör sedan 1906 Sveriges
socialdemokratiska arbetarparti och Landsorganisationen
gemensamt.
Arbetarsekretariatet. En av
fackföreningar i vissa länder, särskilt Tyskland,
upprättad institution med uppgift att ge
råd och upplysningar åt kroppsarbetare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
