Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andreen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Andö—Ångarn.
274
Andö. ö på Norges n. v. kust strax n. v.
om Narvik, ngt större än Orust och Tjörn
tillhopa. 4 700 inv. (1921).
Ane 1. Aun den gamle. Sv. konung
av Ynglingaätten, som för att nå hög ålder
enl. Snorre offrade nio söner.
Aneboda. 1. Socken i Kronobergs län
(Norrvidinge härad). 897 inv. (1930). 2.
Fiskodlingsanstalt och fiskeriskola i A. 1,
tillhörig Södra Sveriges fiskeriförening,
vårt lands enda försöksstation för
sötvat-tensfiske.
Aneby. Municipalsamhälle i Jönköpings
län. 945 inv. (1930).
Ane den gamle. Författarnamn för Ane
Randel.
Anekdo’t (grek, nekande an och e’kdotos
= utgiven). Bet. urspr. outgiven skrift. Den
moderna betydelsen, en kort, lustig
berättelse, har utvecklats ur namnet på
Proko-pios minnesteckningar, Anekdota, en
skandalkrönika om hovet i Bysans.
Anemi’ (grek, nekande an och ha’ima =
blod). Bet. blodbrist, »bleksot». A.
innebär en minskning av de röda
blodkropparna och det i dessa befintliga
blodfärgämnet — hämoglobinet. I vissa fall
överväger minskningen av blodkroppsantalet,
i andra hämoglobinbristen. A. uppträder
stundom som en mera självständig
sjukdom oftast dock som ett symptom vid de
mest varierande sjukliga tillstånd.
Anemof 1’1. Se Pollination!
Anemome’ter (grek. a’nemos = vind och
me’tron = mått). Apparat för mätning av
vindhastigheten.
Anemo’ne. Växtsläkte (fam.
Ranuncula’-ceæ). Hit höra Blåsippa (A. hepa’tica)
och Vitsippa (A. nemoro’sa).
Sällsyntare äro Gulsippa (A. ranunculo’ides)
samt den på Gotland och Öland
förekommande Tofssippan (A. silve’stris).
Flera arter odlas som prydnadsväxter.
Anemosko’p (grek. a’nemos = vind och
skope’in = se). Instrument, som visar
yindriktningen.
Ane’pu (egypt.) 1. A n u’b i s (grek.). I
den fornegyptiska religionen skymningens
och dödens gud, avbildad som schakal 1.
som människa med schakalhuvud.
Aneroi’dbarometer. Se Barometer!
Anestesi’ (grek, nekande an och
aista’-nestai = förnimma). Saknad av
känselsinne. — A n e s t e’t i s ka medel,
bedövningsmedel.
Anet [anä’] Cl au de, f. 1868, d. 1931,
författarnamn för Jean Schopfer.
Fransk förf, av schweizisk börd. A. är
mest bekant för sina skildringar från det
nutida Ryssland. Till sv. äro övers, bl. a.
Ariane (1921) och Er os i Ryssland (1923).
Ane’thum. Växtsläkte (fam.
Umbelli’-feræ). Hit hör A. grave’olens (Dill), en
allm. odlad köksträdgårdsväxt.
Aneury’sm. Sjuklig utbuktning av en
pulsådersvägg, vanligast stora
kroppspuls-åderns (aorsta).
Anfang (tysk.). Bet. början. 1. I
byggnadskonsten en valvbåges understa sten 1.
vågräta stenlager. 2. I boktryckarkonsten
en större, stundom sirad begynnelsebokstav
i en text.
Anga. Socken i Gotlands län (Gotl. n.
härad). 265 inv. (1930).
A’ngantyr. Namn på flera hjältar i den
fn. sagan. 1. I Frithiofs saga en jarl på
Orkney-öarna. 2. En sv. konung av
Ynglingaätten, d. omkr. 500, omnämnd i den
forneng. dikten Beowulf och sannolikt
begraven i Gamla Uppsala, densamme som
Ynglingasagans Egil. Litt.: B. Nerman:
Studier över Sveriges hednalitteratur. Jfr
A r n g r i m!
Anga’ra 1. övre Tunguska. Biflod
till Jenisej i Ryska Asien (s. Sibirien),
avlopp för Baikalsjön. Längd: omkr. 2 000
km. övre Angara, ett av Baikal-sjöns
tillopp vid dess n. ända, angives ofta som
A:s källflod 1. övre lopp, men riktigare är
att betrakta Sel en ga som A:s källflod.
Ångarn. Socken i Stockholms län
(Vallentuna härad). 287 inv. (1930).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
