Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allstot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Almade’n—ATmelo.
186
bet. huld, närande moder, ett vanligt
hedersnamn pà universitet och högskolor.
Almade’n. Stad i mell. Spanien (prov.
Ciudad Real) med berömda
kvicksilvergruvor, som göra Spanien till jordens
förnämsta kvicksilverproducerande land.
Omkr. 10,000 inv.
Almage’st (arab. al-Madji’sti). Bet. den
största. Titel på den grek, astronomen K.
Ptolemaios’ stora verk, Megali Syntaxis 1.
den stora sammanfattningen. Benämningen
a. har uppkommit ur begynnelseorden till
den arabiska titeln.
ATmagro, D i e’g o, f. 1475, d. 1538. Sp.
krigare och upptäcktsresande, som följde
Pizarro vid Perus erövring. Han
underlade sig sedan Chile, men blev mördad av
Pizarro.
Almagrundet. 1. Grund i Östersjön
omkr. 15 km. s. s. ö. om Sandhamn. 2.
Fyrskepp vid A. 1.
Alma ma’ter. Se Alma!
Almanach de Gotha [-na’ch do gå’ta].
En sedan 1763 årlig genealogisk-statistisk
kalender, utg. på tyska och franska av
firman J. Perthes i Gotha, innehållande
uppgifter om furstehus, högre myndigheter
och ämbetsmän m. m. i hela världen.
ATmanack (grek, almeniachika’ =
kalendrar ; ord av dunkel härkomst, möjl.
egypt.). En förteckning över årets
tidsindelning m. m., som fanns redan hos de
gamla assyrierna och egyptierna. I Europa
kommo a. i bruk på 1200-talet 1. tidigare.
Den första sv. a. trycktes 1540. Sedan 1747
har Vet. ak. ensam utgivningsrätt av den
sv. a., som sedan 1905 tryckes av
Almqvist & Wiksells boktryckeriab. i
Uppsala. Litt.: C. V. L. Charlier: Almanackan
och tideräkningen. Verd. småskr. n:r 53.
Almannagja’ (isl.). Bet.
Allmannaklyf-tan. Namn på en 7—8 km lång hålväg,
som leder fram till Islands gamla
tingsplats, Tingvalla.
Al-mansu’r (arab.). Bet. Den segerrike.
Den andre kalifen av abbasidernas
härskarätt (754—75), Bagdads grundläggare.
Almare-Stäket (fsv. Almarna, en by och
stæk — smalt sund 1. förpålning). 1. Sund
i n. ö. delen av Mälaren vid inloppet till
fjärden Skarven. 2. Säteri i Uppsala län
(Stockholms-Näs socken) vid A. 1, under
medeltidens senare år viktig befästning
för Sigtunas och Uppsalas försvar.
Alma-Ta’dema [almo teTdøma],
Lawrence, f. 1836, d. 1912. Eng.-holl.
historiemålare som valde ämnen huvudsakligen
fr. antiken.
AlmaTi, Alma Adèle, f. H e i
t-m a n n, f. 1861, d. 1919. Nordamer.
operasångerska (alt) av sv. börd, anställd vid
Kgl. teatern i Stockholm (1886—97).
Almby. Socken i Örebro län och härad.
4 554 inv. (1930).
Almedal. Fabrikssamhälle nära
Göteborg med linspinneri, väveri och blekeri.
Almedahl-Dalsjöfors AB. A., som
tillverkar linne- och bomullsvävnader samt
alla slag av lingarner, bildades 1920
genom sammanslutning av Almedahls
Fabriks AB., grundat 1856, och Dalsjöfors
Väveri AB. Under medverkan av Svenska
Handelsbanken blev bolaget 1930
huvudintressent i Holma-Helsinglands
Lin-spin-neri & Väveri AB. samt Marks
Linnemanufaktur AB., Kungsäter. Det senare
bolagets tillverkning och försäljning
överflyttades samtidigt till Almedal.
Aktiekapital 8,12 mill. kr. Tillverkningens
värde beräknas till c:a 8 mill. kr. årligen. ,
AlmeTda. I. Francisco d’A., f.
omkr. 1450, d. 1510. Portug. erövrare,
förste vicekonung i portug. Indien, där
han utvidgade Portugals välde. II. J o à o
Baptista da Silva Leitào
d’A.-G a r r e 11, f. 1799, d. 1854. Portug. skald
och liberal politiker, en av banbrytarna
för nyromantiken, förf, av skådespel och
erotiska dikter. III. Antonio José
d’A., f. 1866. Portug. politiker och
republikens president (1919—23).
ATmelo. Stad i ö. Holland (prov.
Over-ijssel) med stor bomulls- och linneindustri.
32 000 inv. (1929).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
