Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexandria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
Alexandria—Alfheim.
150
Alexandria. 1. Stad i ö. U. S. A.
(Virginia’). 18 000 inv. (1920). 2. Stad i s.
Rumänien. Omkr. 20 000 inv. 3. Stad i mell.
Ukraina. Omkr. 16 000 inv.
AlexandrVn. Sextaktig rimmad jambisk
vers med taktvila (cesur) efter tredje
takten. A. antages möjligen ha fått sitt namn
efter fornfranska Alexanderromanen med
detta versmått. Den har uppstått i
Frankrike på 1100-talet, fick vidsträckt
användning inom den fransk-klassiska poesien
och hos den gustavianska tidens skalder i
Sverige (ex.: Tegnérs Svea, första
av-deln.), men blev i Sverige impopulär
under nyromantiken. Ex.: »Dig söver
smickrets röst; | hör sanningens en gång!»
Alexandrine Augusta, f. 1879.
Drottning av Danmark, prinsessa av
Mecklen-burg-Schwerin, g. m. konung Kristian X.
Alexandrinska biblioteket. Antikens
största och mest berömda bibliotek,
grundlagt i Alexandria av de första
Ptolemaier-na på 200-talet f. Kr.; uppgifterna om
bokbeståndet växla fr. 400 000—700 000
rullar. På befallning av den kristne
ärkebiskopen Teofilos förstördes det omkr. år
389.
Alexandrinska tidsåldern. Bet. dels för
den alexandrinska bildningens
eller hellenismens tidevarv (omkr.
300 f. Kr.—omkr. 640 e. Kr.), dels för den
period i den grek, litteraturens historia,
som började omkr. 300 f. Kr. och varade
till tiden omkr. Kristi födelse.
Ale’xios. Namn på fem östrom. kejsare,
av vilka den märkligaste var A. I
Komne n o s (1081—1118). Han förde
gynnsamma krig och utvidgade genom skicklig
diplomati det bysantinska riket.
Alexi’s, Paul, f. 1847, d. 1901. Fransk
naturalistisk förf., anhängare till Zola.
Alexius, d. omkr. 417. österländskt
asketiskt helgon.
Alf. Fn. mansnamn. En sv. konung av
Ynglingaätten, samregent med brodern
Yngve, som han dödade i en strid, i vilken
han själv ljöt döden. Deras historiska
existens anses osäker. Jfr Air ek!
ATfa. Första bokstaven i det grek,
alfabetet (A, a) den sista är ome’ga (O, w)
Därav uttrycket alfa och omega, A
och O, »begynnelsen och änden» (Upp. 1
kap. 8 v.), symbolisk beteckning för
Kristus.
ATfa. Se Stipa!
Alfabe’t (grek. a’lfa och be’ta, de två
första grek, bokstäverna). Till de älsta a.
höra bl. a. egypternas hieroglyfer,
babyloniernas kilskrift och kinesernas
betydelseskrift. Ur hieroglyferna
utvecklades sannolikt feniciernas a. och ur
detta sanskrit-a., de semitiska a. samt det
forngrekiska a., vilket sistnämnda ligger
till grund för alla europeiska a.
Alfabe’tisk sång. En sång där de olika
versernas begynnelsebokstäver komma i
alfabetisk följd; vanliga i G. T., t. ex. Ps.
9, 10, 25, 34, 37 kap., Ordspr. 31 kap. m. fl.
Alfa- 1. halfagräs. Se E s p a r t
o-g r ä s!
Alf-alfa. Amer. namnform för blå 1
u-zern! Se Luzern!
Alfa’ro, R i c a’r d o. President i
Panama. A. övertog presidentskapet i januari
1931 efter en revolution, varigenom
president Arosemenas regim störtades.
ATfa Ro’meo. It. automobil, som
tillverkas i Milano.
ATfa-strålar 1. «-str ålar. Strålar som
utsändas av radioaktiva ämnen och bestå
av positivt laddade heliumatömer.
AlfeTos. Den största floden på
Pelopon-nesos i Grekland med källor i
Taygetos-bergen och mynning i Joniska havet.
Längd: omkr. 100 km.
Alfer (isl. alfar). I nord, mytologi milda
alstrande krafter, i mots. till jättarna goda
naturväsen, som dyrkades med offer. I
mots. till ljusalfer beteckna s v
artal f e r onda väsen. — A 1 f h e m, alfernas
boning. Jfr Älvor!
Alfheim, Karin Anna Elvira, f.
Rydqvist, f. 1892. Operasångerska
(so
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
