Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademiräntmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Akademiräntmästare—Akarna’nien.
112
Akademiräntmästare. Vid de sv.
universitetens drätselverk anställd tjänsteman,
som förvaltar deras kassor.
Akademisekreterare. Föreståndaren för
de sv. universitetens kanslier.
Akademisk. Bet. hänförande sig till en
akademi; även lärd, teoretisk (med
betydelsen pedantisk, ensidig).
Akademiska föreningen. Sammanslutning
av lärare och studenter vid Lunds
universitet, grundad 1830.
Akademisk församling. En nämnd, best,
av samtliga professorer vid ett sv.
universitet ss. valförrättande myndighet.
Akademiska sjukhuset. Ett till Uppsala
universitet hörande sjukhus, grundat i
början av 1700-talet.
Akademisk kvart. Den kvart, som enl.
gammal sed förflyter efter utsatt
klockslag, innan en universitetsföreläsning 1.
universitetsfestlighet börjar.
Akademiskt bildade kvinnors förening.
Sammanslutning av kvinnliga akademiker
med uppgift att verka för dessas
likställighet med männen, grundad 1904 och sedan
1920 ansluten till International
Federation of University
W o m e n.
Akademiskt konsistorium.
Ämbetsmyn-dighet vid de svenska universiteten. Större
akademiska konsistoriet, som utgöres av
rektor och prorektor samt ett visst antal
professorer, har allmän tillsyn och vård
om universitetets såväl vetenskapliga som
ekonomiska angelägenheter samt
förvaltar och utdelar till universitetet givna
stipendier. 2. Mindre akademiska konsistoriet
utgöres av rektor och prorektor samt en
från varje fakultet vald ledamot. Det har
att vaka över den akademiska
undervisningens och examinationens vederbörliga
upprätthållande samt handhar
universitetets disciplinära myndighet.
Akademistaten. Sammanfattande
benämning på samtliga vid ett universitet
anställda ordinarie och extra ordinarie
tjänstemän.
Akademister. 1. I allm. led. av ngn
akademi. 2. I särskild bet. namn på de sv.
förf., som mot nyromantikerna hävdade
den av Sv. ak. omhuldade fransk-klassiska
smakriktningen.
Aka’ia. Landskap i det antika Grekland
på n. Peloponnesos; tillsammans med Elis
nomarki (förvaltningsområde) i det nuv.
Grekland.
Aka’ier 1. a k é e r. En av de fyra
huvudstammarna i det forna Grekland. Hos
Homeros namn på grekerna i allmänhet.
A’kajaure. Föreslaget namn på en sjö i
Lappland, uppkommen ur en tidigare rad
av sjöar genom fördämningar, under
1920-talet anlagda vid Lilla Sjöfallet.
Aka’mba 1. W a k a’m b a. En av
öst-Afrikas största och viktigaste
bantuneger-stammar, boende i landet Ukamba mellan
Kenia och Kilimandjaro (Britt.
Öst-Afri-ka). Deras huvudnäringar äro
boskapsskötsel och jordbruk. Deras religion består
i dyrkan av förfädernas andar och tro på
ett högsta väsen. Deras antal är omkr.
230 000. Litt.: G. Lindblom: Afrikanska
strövtåg.
Aka’ntus. Ett plastiskt växtornament,
efterbildning av Acanthus-örtens blad, som
AKANTUS-ORNAMENTIK.
först börjat utbildas i Aten i slutet av
400-talet f. Kr. och sedan använts inom
konsten långt in i nyare tid.
Akarna’nien (grek. Akarnani’a).
Forn-grek. landskap i mell. Grekland,
uppkallat efter Alkmaions son Akarna’n; tillsam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
