Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Afrika.
80
Näringar. Där ej europeiskt 1.
arabiskt kulturinflytande gjort sig gällande,
kvarstår A:s näringsliv på primitiv nivå.
I det tropiska A. är sålunda plogen okänd;
hackbruket härskar överallt. Inom stora
områden befinner sig befolkningen ännu på
samlarstadiet. På savann- och
stäppområdena är boskapsskötseln huvudnäring.
Handeln inom landet försiggår mest på
stora marknader.
Samfärdsel. Den ej europeiskt
påverkade samfärdseln karakteriseras av
mulåsnan inom Atlasområdet,
kamelkaravanerna i Sahara, bärarkaravanerna i det
övriga tropiska A. och oxvagnen i
Syd-Afrika. Numera befaras kustvattnen och
de många segelbara floderna (15 000
km) av ångbåtar. Järnvägar ha först
under de senaste årtiondena börjat
byggas i större utsträckning. De första
började anläggas i Egypten 1856. Vid
slutet av år 1922 funnos i hela A.
omkr. 52 000 km järnvägslinjer, i
allmänhet förbindande kusten med
segelbara floder eller handelsområden i det
inre. Cecil Rhodes stora plan om en
järnväg Kap—Kairo i kontinentens
längdriktning har förverkligats så när som på en
sträcka av omkr. 500 km. I ö.-v. riktning
kan man genomresa Ekvatorial-A. med
båt och järnväg. Fransmännen planera en
bana fr. Algeriet genom Sahara till
Tim-buktu vid Nigerfloden. För
Saharaområ-det synes automobiltrafiken komma att
bliva av genomgripande betydelse.
Religioner. Fetischismen härskar
överallt, dit ej islam och kristendomen
trängt. Islam är utbredd över hela n. A.,
i Sudan och i en stor del av ö. A.
Kristendomen omfattas av kopterna i Egypten
och Abessinien. Missionsverksamheten är
livlig med över 1 000 missionsstationer.
Upptäcktshistoria. A:s älsta
kulturland är Egypten, vars konungar
mycket tidigt företogo krigståg uppför
Nilen, och enligt Herodotos skola feniciska
sjöfarare ha kringseglat A. Från den
feniciska kolonien Kartago nådde Hanno
omkr. 470 f. Kr. Sierra Leone på
västkusten. Sedan n. A:s kuststräcka omkr.
Kristi födelse kommit under Roms välde,
trängde romerska härförare in i Sahara
och anlade där befästa läger, ss. det
nyligen återfunna Timgad. Araberna, som
efter det romerska rikets undergång blevo
herrar i n. A. på 600-talet, framträngde
till Abessinien och Niger samt sjöledes
ända till Madagaskar. En första
storhetstid i A:s upptäcktshistoria bildar
1400-talet, då portugiserna framför allt genom
Henrik Sjöfararens livliga intresse för
utforskningen av A:s kuster genom sina
sjöfärder i synnerhet på västkusten lade
grunden till den teoretiska kännedomen
om A:s verkliga storlek och kustform,
vartill medverkade det praktiska syftet
att finna sjövägen till Indien. 1486
upptäckte B. Diaz A:s sydspets, som 1498
kringseglades av Vasco da Gama på hans
resa till Indien. Amerikas upptäckt
trängde en tid intresset för A. i skuggan.
Under 1600-talet förvärvade England,
Frankrike och Sverige kolonier i A., och
holländska nybyggare (boer) slogo sig ned i
Kapkolonien. Under 1700-talet företogos
då och då färder till det inre av A.
huvudsakligen i naturvetenskapligt syfte, bl.
a. av Linnés lärjungar And. Sparrman och
K. P. Thunberg. Systematiska
undersökningar av A:s inre företogos först på
1800-talet av engelsmän, fransmän och
tyskar. Utforskningen av Central-A:s
inre, framför allt av Nigers och Nilens
flodområden, var härvidlag en huvuduppgift.
Berömda forskningsresande under denna
tid äro fransmännen Caillié, Cailliaud och
Binger, engelsmännen Park, Clapperton,
Lander, Livingstone och Stanley, tyskarna
Barth, Rebman, Krapf och Nachtigal samt
svensken Karl (Charles) Andersson.
1900-talets Afrikaforskning har inriktat sig på
rent vetenskapliga och
ekonomisk-geografiska uppgifter, sedan de större rent
geografiska upptäckterna av okända områden
med 1800-talets utgång avslutats. Bland
mängden av dylika forskningsresor må
nämnas följande svenska: prof. Y.
Sjö-stedts zoologiska expedition till
Kiliman-djaro och närbelägna trakter 1905—06
(ti-tigare till Kamerun 1890—91), dr W. Kau-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
