Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Pauline
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plockade dem. Hon höll mycket af mig, skötte mig
väl och smekte mig ofta. Då vädret var fult, så att
hon ej kunde rida, kom hon ofta till mig i stallet
med bröd, friska saladsblad, morötter eller gräs. Hon
stannade långa stunder hos mig, klappade mig och
talade med mig, ehuru hon trodde, att jag ej förstod,
hvad hon sade; ibland grät hon bittert.
»Ack, min snälla Cadichon», sade hon, »du är bara
en åsna och förstår icke, hvad jag säger, men du är
ändå min bästa vän och den enda, åt hvilken jag
kan säga allt, hvad jag tänker. Mamma håller nog
af mig, ser du, men hon är så häftig och så
svartsjuk — hon tål alls icke, att jag håller af någon
annan än henne. Jag har ingen jämnårig vän, och jag
har så förfärligt ledsamt ibland.»
En dag kom hon dock helt glad till mig.
»Kära Cadichon», sade hon, »mamma har gifvit
mig en medaljong med sitt hår uti. Nu vill jag också
lägga dit litet af ditt, så är det ett minne af dem, jag
håller mest af i världen.»
Hon tog fram en sax, klippte några hår af min
man och lade dem i medaljongen tillsammans med
sin mammas hår. Det gladde mig, att Pauline höll
så mycket af mig, och jag kände mig icke litet stolt
öfver att se mitt hår i en medaljong, men jag måste
erkänna, att det ej tog sig särdeles väl ut. Mina sträfva,
grå testar skämde verkligen bort utseendet af det hela.
Pauline var dock helt belåten med sitt verk. Hon
vände medaljongen beundrande på alla sidor, då i
detsamma hennes mor inträdde.
»Hvad är det du ser på», frågade hon. »Din
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
