Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domstecken ? Kommer möjligen för alla
kvinnor en sådan lönlig tid — en hägring, en dröm,
lefvande som lifvet själft ...? Ehuru de tiga,
dölja —
Här sitter jag, som aldrig skrifvit en
dagbok, som hatat allt det där, som sträckt mig
blott efter lifvet, och talar till ingen, till ett
dumt papper, till mig själf. Men jag måste —
detta ovärkliga, som kommit öfver mig, sannare,
hungrigare än värkligheten, förtär min själ.
Hvem skulle förstå den fyrtioåriga med lifvet
bakom sig, ett fylligt lif till och med, och som
känner lifsångest, som skriar efter lif, hon
aldrig lefvat! Icke ett snille, icke ens en god
människa skulle fatta det, endast jag själf
känner, livad jag mist.
Morgonen därpå.
Återigen har jag drömt — drömt ... Jag
vet icke, hur jag blef klädd. I spegeln mötte
mig ett ungt ansikte, mjuka drag, fuktiga ögon
— du Louise! — Jag kastade mig öfver
toalettbordet och gömde ansiktet i händerna. Med
tio ögon såg jag, med tio öron hörde jag de
smygande fjäten, de lätta glidande konturerna
af honom — min drömbild. En ljuf, förintande
känsla steg upp i bröstet, beröfvade mig ande-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
