Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ångest blef hon en formlig asket. Hon kunde
törsta i timtal, under det hon manade fram sin
dotters torra, smackande läppar, och hur sjuk
hon än blefve, skulle hon aldrig, aldrig
tillkalla läkare...
Den tiden stodo ännu deras skälfvande
hjärtan öppna, de lefde blott till hälften på jorden,
om andevärlden talade de och i dess luft
dvaldes de hälst. Med tårskymda blickar påminde
de livarandra om underbara fenomen i samband
med barnets död.
... Där var kvittenträdet vid hönshuset . ..
Midt under blomningen hade det vissnat och
så plötsligt dagen före heunes död skjutit nya
skott och knoppande löf — nog var det
sällsamt. I dödsminuten stannade med ett enda
surr klockan på hyllan ...
Flera dagar i förväg omringades huset af
svarta kattor, som med gula, onda ögon suto
på grindstolpar och trappsteg och jagades
undan från fönsterkarmen. Men på gården
svärmade hvita och endast hvita fjärilar, och hvita
fjärilar följde dem upp på kyrkogården — i
synnerhet en — en stor fladdrande — — ack,
kunde det vara hon —• eller blott ett budskap?
Men underligast var detta: Arne mindes
det nog?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
