- Project Runeberg -  Om aristokrat-fördömandet i svenska historien /
25

(1845-46) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell, Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



Hr G. bar skrifvit’), att Karl den nionde mot de
af Johan den tredje äterväckta aristokratiska och pre*
latiska tmionsplanerna med Polen och Rom9 satte den
svenska bondeny borgaren och presten 9).

Fr. bar *) högeligen ogillat uttrycket oeh påstått»
att unionsplajierna med Itom voro ett verk af Johan
den tredje och icke af svenska prelaterna, och att det
således icke fanns några svenska prelatiska
unionsplaner med Rom.

Hr G. vill försvara sitt uttryck sålunda <): Nu
ligger väl först och främst Jör ögonen, att med en
prelä ti sk plan, menar man i allmänhet en sådan, som
befordrar prelaternas makt.• Denna plan må yrkas af
prelaterna sjelfva eller af andra deras befordrare och
gynnare, och sådana saknades ej på denna tid.

Hvad synes låsaren om denna tolkning? Hr G»
första tadlade uttryck är väl något sväfvande och obe*
stämdt; men en sådan tolkning kan det aldrig tillåta.
Eller kanske, att också med de aristokratiska
unions-planerna med Polen, menas sådana • som blifvit af an*
dra, icke-aristokrater, bedrifna till aristokraternas
fordel? I sanning! Vi tro. det bäst att lemna å sido
denna äfventyrliga tolkning af ordet prelatisk, och erkänna;
hvad också meningen tydligt visar, att dermed ursprung-

. »1 Tre förel. a. 101.

t) Hr G. påstår, att fifven Fr. har fordom mellan
prelaternas och presternas uppförande antagit samma skilnad, som tan
nu bos Hr G. tadlar; och Hr G. citerar Fr:» yttrande4*) att
det lägre presterskapet9 bönder oeh de flesta borgare förblefvo
hertigen tillgifna. Fr:s svar Sr enkelt. Hans ord i ro uttalade
vid och om den’ politiska striden mellan Kar) och 8igismiuMl
1508, då liturgiska striden redan för fem år sedan var genom
]Upsala beslut 1595 en gång tör alla afgjord.

8) Arist, förd* s. 55. *) G:s Svar s. 58, 59.

*) Ber ur Sv lliit IV tftft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:55:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aristoford/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free