Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
der dåvarande omständigheter, oemotståndligt
ve-xande adeliga inflytelsen öfver de andra samhällets
klasser, hvilken af sig födde anspråk, som efter
honom tydligare läto höra sig: först, att
adelsmannen var omedelbar, bonden under honom blott
en medelbar rikets undersåte; sedan, att adeln
hade votum decisivum i riket, eller såsom detta
uttrycktes under Carl den elftes
förmyndareregering, att adeln icke kunde öfverröstas af de andra
stånden vid riksdagarna *). — Flera yttranden af
Axel Oxenstjerna — äfven de mest berömda —
äro ej främmande för en sådan syftning. Det
finnes isynnerhet ett ofta citeradt, som, ehuru
liberalt det låter, likväl innebär en dubbel mening.
Canzleren sade visserligen år 1650 i Rådet: »att
Svenska bönderna äro ett fritt folk, och hafva
votum i riket»; men då han tillade: »det är allenast
en contractui emellan dem och deras husbönder»,
så innebär detta, att adelsmannen kunde vara denna
husbonde, oaktadt bondens personliga frihet, och
betraktar man följderna af Cauzlems system i den
inre förvaltningen, så innefattar detta åtminstone
intet hinder emot den slutföljden, att adelsmannen
borde vara denne husbonde. Andra yttranden i
Rådet, som med all sannolikhet tillskrifvas honom,
bestyrka den öfvervigt han gaf åt aristokratien.
Bölderna vid 1644 års riksdag besvärade sig, att
adeln, när den köpt räntan af hemmanen, tränger
under allehanda förevändningar bonden från sin
skatterätt, och sätter torpare i stället, samt att ti-
*) Protokoller hSllna i Rådkammaren 1664 — Jfr
Can-zli-Rådet Carl Adlersparres Historiska
Samlingar III. 362. och lf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
