Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jdg skulle här kunnat sluta. Det är mera Tör
ämnets än for Hr F:s skull, som jag tillägger några
ord, förnämligast angående de mig gjorda
tillvitelserna öf partiskhet mot Axel Oxenstjerna och för
Christina.
Hvad Oxenstjernas politik angår, fattom i ögat
den forändring, som rikets författning undergick, då
Gustaf Adolf uppsteg på thronen I Oaktadt
Norrköpings arfförening var thronföljden ej fullt
försäkrad; och detta genom den eljest så beslutsamme
Carls egen tvekan. Det tecknar denne Konung, att
han var den man i Sverge, som aldrig kunde
förmå sig att underkänna sin brorsons Hertig Johans
oförverkade anspråk; och det är en seger af en ädel
statskonst, att han gjorde dessa anspråk oskadliga
genom att erkänna dem. Han vågade att i sitt
testamente lemna Ständerna valet emellan Johan
och Gustaf Adolf. Också antog ej efter sin faders
död Gustaf Adolf genast konunganamn och riket
var i tvenne månader utan Konung. Då han på
riksdagen i Nyköping d. 26 Dec. 1611 af
Ständerna emottog riksstyrelsen, nämnde han sig ock
med sin faders titel: »Sverges, Göthes ochWendes
utvalde Konung och Arffurste».
Han var i första månaden af sitt adertonde
år. Hans ungdom, hans intagande personlighet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
