Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
leras i större massor. Deraf partiväsendets
nödvändighet." — Pag. 117 läses om samma
frihetstid: "hvad den (adeln) ej mer kqnde verka såsom
stånd, måste den verka såsom partir Deraf
partiväsendets nödvändighet.’’
Sådana raka motsägelser gå nästan för långt, häldst
när man ser, att den ena tydningen yttrades den 22,
och den andra den 26 Nov. Oss synas båda, oaktadt
all deras skenbara djupsinnighet, vara lika äfventyrliga.
— Månne ej partiernas uppkomst lättast och rättast
förklaras genom den visserligen enkla, triviala, dock
säkra sanningen, att under svaga styrelser sönderfalla
nationerna i partier?
Pag. 114 läses: Karl den tolftes "femtonåriga
frånvaro har pröfvat Svenska folkets
konun-gatrobet; och likväl var det ej folket, sora
blef honom otroget." — Uttrycket är orättvist;
för att ej nyttja hårdare ord. Vi veta, att allmogen
deltog i riksdagarna 1710 och 1714. I våra arkiver
finnas många uppsatser, som visa äfven ofrälse ståndens
bittra missnöje med ärendernas gång och i sin
Teckning af Sveriges Tillstånd under
Frihetstiden pag. 17 berättar Prof. Geijer sjelf, att Ständerna
1714 "ville uppdraga regenngen åt prinsessan, sätta
henne ett ständernas utskott vid sidan och på egen
hand göra fred." Innan nu Prof. Geijer visar, att adeln
och prelaterna voro mot konungen "otrogna", eller
att de voro det på annat sätt och i högre grad än det
med kursiv stil utmärkta folket; intill dess har
yttrandet alltför mycken bismak af partiskhet, af orättvisa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
