Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hos gruffolk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För arbetarepartiet i Sverige, allt från dess första
framträdande, har alltid den frågan stått som svår att lösa inom
den närmaste framtiden: ’Hur skall det gå till att få
landtarbetarne att förstå sammanslutningens betydelse, hur få dem
med i organisationen?’ Ja, det har förelegat många och stora
svårigheter, skarpa stötestenar mot att göra propaganda med
något resultat bland det fattiga, efterblifna, starkt undertryckta
landtproletariatet. Och fastän grufarbetarna ju räknas tillhöra
industriarbetarne, så rekryteras de dock ibland af
landtproletariatet, äro födda på landet, många gånger strängt afskilda
från kultur.
Dock uppstod, som förut nämnts, efter Norbergsstrejken
en verkligt lifskraftig, klar och klassmedveten organisation i
Grängesberg. Denna blef uppslaget till organisation i
Bergslagen vid bruk och grufvor, men det har fordrats energi
och tålamod så det förslår att invänta de stora massorna af
slumrande grufträlar, att agitera bland så stor myckenhet
af okunnighet och fördomar mot att själfva ta sin egen sak
om hand gent emot den härskande öfverklassen på
landsorten, som med alla sina till buds stående medel söka mota
de fattiga från att komma till sin rätt. Det har dock lyckats
till en viss grad, tack vare segheten och den framtidssyn på
tingen, som besjälat de män, de grufarbetare i Grängesberg,
som aldrig släppt taget utan med mod och framtidstro visste
hvad de ville, fast de icke kunde få se det förlofvade landet
förverkligadt i ett slag.
År 1895 på sommaren bildades det dåvarande Svenska
Gruf- och Bruksarbetareförbundet i Grängesberg på initiativ
af grufarbetareföreningen därstädes samt socialdemokratiska
partiets styrelse. Här är ock på sin plats att nämna, det
partiets agitatorer betydligt medverkat till organisation i
Bergslagen.
Förbundet kastade sedermera om och kallade sig
Bruks- och Grufarbetareförbundet, som det hette intill kongressen i
Falun 1902, då det fick sitt nuvarande namn, Svenska
Grufarbetareförbundet.
Förbundet var så där tämligen priminvt intill nämnda år.
Det var ju förnämligast grufarbetare med i detsamma, men
det fanns ock en betydlig blandning; så t. ex. fanns där en
förening med öfvervägande träarbetare, en dito med
öfvervägande hemmansägare, så en del småföreningar med
blandning af bruks- och handtverksarbetare, ja, en med
öfvervägande pappersbruksarbetare. Det blef först med 1902
årskongress som fullt klara linjer blefvo uppdragna öfver hvilka
som skulle vara med, och det blef då bestämdt, att man skulle
bilda ett fackförbund, bestående af grufarbetare. Behofvet
af en sådan specialorganisation är påtaglig, då man betänker,
att denna industri är en af de största och viktigaste i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
