Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hos gruffolk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Norrbotten är. Norrbottens län skall vara 105,189,1 kvkm., eller
för att ej endast tala med torra siffror: det är »större än
hvardera af kungarikena Portugal eller Irland, mer än
halfannan gång så stort som Skottland, nära tre gånger större
än hela Danmark och mer än tre gånger större än
Nederländerna eller Belgien; ja, där finnas åtskilliga socknar,
hvilka hvar för sig äro större än t. ex. konungarikena
Sachsen eller Würtemberg!» Samma län är ock något större än
Island samt nära en fjärdedel af hela Sveriges rike.
Denna ofantliga ytareal har en oproportionerligt liten
befolkning. Landet består till större delen af lappmarker, och
det är som sagts icke länge sedan man fått ögonen öppna
för, att ur dess enorma myrmarker kunna framlockas
omätliga rikedomar. Det är myrmarkerna och järngrufvorna,
hvilkas bearbetande en gång skall göra Norrbotten till ett rikt
och kultiveradt land. Och att detta, åtminstone hvad
grufvorna angår, ej är någon utopi, kan ses redan af själfva
ytarealen, ehuru denna ju icke säger allt angående järnfältens
värde. Denna uppgår nämligen i Gellivara till 245,000 kvm.
samt i Kiirunavaara och Luossavaara m. fl. sammanlagdt
till 845,000 kvm. Hvad detta betyder, ses däraf, att
Grängesbergsfälten utgöra 50,000, Norbergs 20,000 och
Dannemora 10,000 kvm.
Här om någonsin har nu fullföljts hvad som af patrioterna
i seklets början ansågs för den största berömmelse, nämligen
att »befolka ödemarker». Detta är den kulturella betydelse
som brytandet och tillgodogörandet af malmen vid Gellivara
ha för hela landet och först och främst för Norrbotten. Det
är i ljuset af dessa nybyggarförhållanden, man får se och
söka förklaringen till de egendomliga arbetarförhållandena
i allmänhet, hvilka utvecklats i Gellivara. Ty här är allting
så nytt och obrutet, att man snart sagdt tycker sig kunna
studera samhällets uppkomst i allmänhet i detta gryende
samhälle, hvilket med alla sina egendomligheter erinrat om
skildringar från forna guldgräfvarläger.
Det mesta af hvad som nu utgör detta nya samhälles
stolthet, har växt upp sedan 1892. Nu är där snart verkliga
ordnade städer, och bostadsförhållandena för arbetare börja
bli lika bra som på andra stora industriorter, men det kan
vara intressant att af Geijerstams skildring ta del af hur det
var för tio år sedan och hvilket f. ö. ännu i dag har sin
motsvarighet i afsevärd grad.
Det rastlöst sig utvecklande arbetet gjorde att
arbetarstocken tillväxte utan att man lika hastigt kunde hinna med
att bygga bostäder för arbetare. Medan man annorstädes
förbjuder arbetarna att mottaga inneboende, förklarade man
här hvarje familj skyldig att, om bolagsstyrelsen så önskade,
mottaga två inneboende. Behofvet skapar lag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
