Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 7. Domare och rättslärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1)’ÄG U ESS K AU. 171
års ålder tog han sin juridiska examen, blef nämd till
kunglig advokat och fick genom sin fars inflytande anställning
som advokatfiskal vid parlamentet i Paris. År 1717 blef han
upphöjd till Frankrikes kansler.
D’Aguesseau har af Saint-Simon fått en enda förebråelse,
den »att han var för angelägen att göra allting för väl».
Han rättade och förbättrade oupphörligt sina förordningar,
förklaringar och skrifvelser. Han vurmade för språk,
matematik, fysik och filosofi. Det var hans största nöje att hemma
hos sig samla några bekanta lärda män och samtala med dem
i vetenskapliga ämnen. Hans skrifter skola alltid förblifva
en källa till undervisning för dem, som studera juridik. Hans
arbeten innehålla en rikedom af vackra tankar, goda råd och
förträffliga lärdomar. »Vetenskapen», sade han, »har sin
lager så väl som vältaligheten. Den’ är kanske mindre
glänsande, men icke mindre varaktig. Tiden bleker den enas glans,
men ökar den andras värde.» Enligt hans åsigt får man icke
underskatta arbetet i barndomen, utan man bör genast efter
den vanliga undervisningens slut börja allvarliga studier.
Ungdomen anser han för en tid, »som den dygdige använder
till flitigt arbete». För kärleken till vetenskapen bör man
offra både rikedom och lycka, ja t. o. m. hälsan. Hvar och
en, som vill uträtta något, måste nödvändigt »göra sig
osynlig för en tid, döma sig till frivillig fångenskap och begrafva
sig i djup stillhet, för att der smida segrande vapen. Så
hafva Cicero och Demosthenes gjort. Vi kunna icke förvåna
oss öfver deras framgång.»
Om nian frågat d^guesseau hvad en domare bör vara,
så skulle han svarat: »domaren är en man, som alltid är
väpnad att strida för rättvisan, han är en oförskräckt försvarare
af oskulden och en fruktansvärd hämnare mot
orättfärdigheten. Han måste med oöfvervinnerligt mod genomtränga och
nedbryta de kopparmurar och ogenomträngliga vallar, som
förhärda lasten mot alla dygdens bemödanden. Han kan
förefalla vek,, men han måste alltid vara stor och stark i sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
