Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 6. Författare, skalder och filosofer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 ARBETETS HJELTAR.
När Diderot slutat sin kurs vid läroverket, kom lian till
en advokat, der han studerade juridik, engelska ocli italienska
samt utbildade sina kunskaper i matematik, men han ville
icke bestämma sig för någon särskild bana. Genom sin
långvariga tvekan i detta afseende kom han i tvedrägt med sin
far och förlorade det anspråkslösa understöd, som fadren förut
gifvit honom.
Diderot bodde sedan på en vind med fattigdom och
studier till sällskap. Fattigdomen afskräckte honom icke och
studierna gjorde honom lycklig; hans penna skaffade honom
inkomster. En dag skref han sex predikningar på beställning
åt en missionär, för femtio frank stycket. Han brukade säga
på sin ålderdom, att detta var den bästa affär han
någonsin gjort.
Men han hade det ofta ganska svårt. En fettisdag -
han var då tjuguåtta år - voro hans mage och hans börs
lika tomma. Den stackars Diderot gick då ut och
promenerade omkring på gatorna för att döfva hungerns plågor och
återkom sedan lika fastande till värdshuset, der han bodde.
Han satte sig ned alldeles uttröttad och föll afsvimmad i
golfvet, Hans värdinna intogs af medlidande och gaf honom
bröd och vin att stärka sig med.
»Den dagen,» säger Diderot, »gaf jag mig sjelf ett heligt
löfte, att om jag någonsin kom att ega något, skulle jag
aldrig neka att hjelpa en fattig. Jag ville icke, att någon af
mina likar skulle upplefva en så svår dag.»
Aldrig har någon ed blifvit mera samvetsgrant uppfyld.
Diderot gifte sig vid trettio års ålder mot sin fars vilja.
Hans äktenskap blef olyckligt. Han skref fortfarande för sitt
uppehälle och författade Essai sur le Mérite et la Vertu samt
flere arbeten, som voro ovärdiga hans stora snille. Ar 1749
gaf han ut Lettres sur les aveuyles, och denna bok var
anledningen till den aktning och vänskap, som Voltaire
sedermera egnade honom. De båda filosoferna blefvo vänner för
hela lifvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
