Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 2. Framstående mekaniker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 ARBETETS HJELTAR.
den enda, som låter fördelaktigt styra sig, - erbjuder
fullkomlig stadighet och lyder styret med stor precision. Vägen
var nu banad för de förlängda ballongerna inom luftseglingen.
År 1855 upprepade den modige mekanikern sitt experiment i
en annan ballong, som icke var mindre märkvärdig. Men
det blåste då så starkt, att experimentet misslyckades.
Dylika försök kosta mycket och inbringa ingenting. Henri
Giffard öfvergaf för tillfället luftballongerna och konstruerade
en ny modell till en ångmaskin, som gick med stark fart,
hvarefter han uppfann injeldorn, som blifvit ett af lokomotivets
vigtigaste organ och som skapade hans förmögenhet.
Henri Giffard blef mångmillionär, men han förblef ändå
alltid den enkle och anspråkslöse arbetare, som han var vid
början af sin bana. Luftballongerna voro fortfarande föremål
för hans oafbrutna och trägna arbete. Till verldsexpositionen
1867 byggde han den första hallon captif. Året derpå förde
han till London en dylik, som höll 12,000 meter och hvars
särskilda delar kräfde ofantliga dimensioner. Materialet
kostade mer än 700,000 francs, och Henri Giffard förlorade denna
summa utan att klaga. Den store mekanikern ångrade aldrig
utgifterna för ett experiment, det måtte vara huru dyrbart
som helst, emedan man, som han sade, alltid måste hafva
någon nytta deraf.
Så småningom leddes Henri Giffard till uppfinningen af
den stora kaptiva ångballongen 1878, ett verk inom
luftseglarekonsten, som man kan kalla för ett af den moderna
mekanikens under. Alla menniskor hafva ännu i friskt minne
denna glob om 25,000 kubikmeter, som förde fyrtio
resenärer på en gång upp i rymden och satte mer än trettio
tusen personer i tillfälle att under expositionstiden betrakta
Paris i fågelperspektiv. Allt i detta kolossala arbete var nytt,
luftseglarekonsten var helt och hållet omskapad. Henri
Gif-ard hade studerat allt, försökt allt och användt allt, - både
ogenomträngligt tyg, vätepreparation i stort och
modifikationer och förbättringar af vissa detaljer i konstruktionen. Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
