- Project Runeberg -  A. O. Wallenberg : En minnesteckning /
133

(1916) [MARC] Author: Helmer Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning mot den privata äganderätten. Bestämmelsen att de enskilda
bankerna skola i allmänt förvar nedsätta såsom grundfondshypotek
ett belopp, som motsvarar minst sextio procent af grundfonden,
förekommer både i 1864 och 1874 års banklag. Men, skrifver A.
O. Wallenberg, den afser någonting helt annat än att utgöra en
garanti för sedelutgifningen; dess syfte är i första hand att bereda
skydd för lottägarna mot en alltför brysk tillämpning af den solida»
riska ansvarigheten. »Hade beslut fattats», heter det vidare, »att
godtyckligt förminska dessa grundfondshypotek, för att utkasta en
del af dem i den allmänna bankrörelsen, så hade man trädt för
nära de lottägares rätt, som icke gillat åtgärden. En bankbolags»
stämma kan icke ens med förstärkt majoritet fatta ett sådant beslut,
och ändrar man banklagstiftningen, bör sådan ändring aldrig till»
lämpas, förrän vid ny eller förlängd oktrojs beviljande.»1

Den del af den k. propositionen, som afsåg lösgörande af en del
af grundfondshypoteket för ställande af säkerhet för Riksbankens väx*
lingsförskott, lyckades icke heller vinna riksdagens bifall utan förföll.

Äfven 1881 väcktes motioner om upphörande af de enskilda sedel»
utgifvande bankerna, men utan framgång. Lagutskottet samman»
trädde emellertid tillsammans med bankoutskottet för dryftande af
hithörande frågor, och resultatet blef en hemställan, at riksdagen
måtte aflåta en skrifvelse till K. M:t med begäran, »att K. M:t
måtte låta öfverse gällande lagstiftning för enskilda banker med
rätt att utgifva egna banksedlar samt därefter till riksdagen af*
gifva förslag till ny lag i ämnet». Riksdagens framställning afsåg
närmast lagen för enskilda banker med banksedelutgifningsrätt.
Men K. M:t utvidgade uppdraget till att gälla äfven lagstiftning
för aktiebolag, som drifva bankrörelse, och förordnade den IS
november 1881 en kommitté för att afgifva yttranden och förslag:
a) i fråga om ny lag för enskilda banker med banksedelutgifnings*
rätt; b) i fråga om erforderlig lagstiftning för aktiebolag, som drifva
bankrörelse; och c) i fråga om de förändringar, som borde vid»
tagas med Riksbanken, i händelse en större eller mindre inskränk»
ning skulle komma att ske i de enskilda bankernas banksedelutgif»
ningsrätt.

Till medlemmar af denna kommitté utsågos landshöfdingen grefve
G. Lagerbjelke, godsägaren baron J. E. Stjernblad, expeditions»

1 Bankfrågan, sid. 19.

133

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:50:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aowallenb/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free