Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lade sig vara synnerligen lämpligt organiseradt och böra tjäna det
svenska till föredöme, särskildt i fråga om beviljandet af fastighets»
krediter. Det var detta aktstycke, som gaf A. O. Wallenberg an»
ledning till att skrifva sina ofvan citerade fem artiklar i Aftonbladet i
slutet af år 1867 med paralleller mellan det svenska och det skotska
bankväsendet. Han karakteriserade däri utskottets utredning så,
att det önskade få upprättade banker, där alla samhällsklasser skulle
insätta sitt kapital men endast jordbrukare få låna.
Kraftigt bemöter han denna ståndpunkt och häfdar det program»
met, att man icke finge sammanblanda en affärsbanks uppgift med
en hypoteksbanks. Men i Sverige var det alltid så, att om man hade
något som i sitt slag var bra, så skulle man genast göra något
annat af det; om en person dög till en sak, så skulle han duga till
allt, och om någon tillkämpade sig en fördel eller vinst, så kom
afunden genast och sökte förstöra den.
»I Sverige har man», yttrar han, »genom klok omtanke inrättat sär»
skilda institutioner, hvilka kunna gifva fastighetsägaren amorterings»
lån och därigenom skydda honom för uppsägningar. Bankerna
hvarken kunna eller böra befatta sig därmed. Det är samma skill»
nad emellan amorteringslån och den dagliga lånerörelsen och pen»
ningomsättningen, som emellan ’stående godset’ och ’det löpande’
uti ett fartygs tackling. Intetdera kan med framgång begagnas i det
andras ställe. Men här har man en ofantlig benägenhet att använda
både personer och institutioner för andra ändamål än hvartill de
äro ämnade. Så äflas man att göra sparbanker till depositbanker,
genom att förmå dem emottaga stora belopp af få personer; af
depositbankerna vill man göra hypoteksbanker genom att af dem
fordra långa lån på svårligen realisabla säkerheter; af hypoteksban»
ken vill man göra en statsinstitution, som vore särdeles lämplig att
kapitalisera grundräntorna, då man likväl har både stats» och riks»
gäldskontor. På detta sätt», utbrister han på sitt temperamentsfulla
sätt, »blir allting väl beställdt, och med det hela går väl i sinom tid
på samma sätt, som det gick med det svenska linjeskepp, till hvars
chef en källarmästare befordrades.»
Vi ha nu sett, huru A. O. Wallenberg utarbetade sitt bankprogram
och huru olika det gestaltade sig i jämförelse med andra samtida
institutioner. Vi ha återgifvit hans egen definition af en banks upp»
gift »såsom den enskildes kassör» och vi ha sett, hvilka konsekvenser
för bankens rörelse som följde af den nya principens tillämpning.
88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
