Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med den på privat initiativ byggda järnvägen Gällivara—Luleå, som
inköptes af staten. 1897 beslöts byggandet af en järnväg Gällivara—
Kirunavara—Riksgränsen.
Längden af samtliga trafikerade statsbanor utgjorde:
1860....................................................... 300 km.
1870......................................................... 1,100 »
1880......................................................... 1,950 »
1890........................................................ 2,600 »
1900......................................................... 3,850 »
Kapitalvärdet beräknades vid sekelskiftet till i rundt tal 394 milj. kr.
Samtidigt hade det enskilda järnvägsbyggandet pågått med största
energi. Längden af samtliga trafikerade privatbanor utgjorde vid
samma tidpunkter, som nyss anförts för statens banor:
1860........................................................ 200 km.
1870......................................................... 600 »
1880......................................................... 3,220 »
1890......................................................... 5,400 »
1900......................................................... 7,450 »
Statens och de enskilda järnvägarna hade vid sekelskiftet 1900 en
sammanlagd längd af 11,300 km. De förnämsta enskilda järnvä»
garna hade byggts i anslutning till statsbanorna och voro: Bergs»
lagernas järnväg, Mora—Vänerns, Stockholm—Västerås—Bergslagens
samt Halmstad—Nässjö. Det nedlagda kapitalet beräknades, från»
sedt statsunderstöden, 1900 uppgå till omkring 70 milj. kr., ett jäm»
förelsevis lågt belopp, men som förklaras däraf att byggnadskost»
naderna för de svenska järnvägarna med deras enkelspåriga läggning
och i öfrigt gynnsamma förhållanden varit relativt billiga. Järnvägs»
politiken sysselsatte de ekonomiskt intresserade under hela den
senare delen af 1800»talet och kunde gifvetvis icke undgå att också
i A. O. Wallenbergs ekonomiska verksamhet spela en ingalunda
oviktig roll, ehuru han visserligen med afseende på byggandet af
nya banor lika litet som i fråga om startandet af nva industriella
företag själf tog mera direkta initiativ. A. O. Wallenbergs storhet
inom det ekonomiska facket låg emellertid, som vi snart skola se,
på ett helt annat område, nämligen inom bankväsendet, men så blef
också hans insats där så mycket betydelsefullare och bildade utan
gensägelse en väldig epok i vårt lands ekonomiska historia. Hans
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
