Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Kapten på Ångaren »Linköping» – Året 1848 oxh Wallenbergs Deltagande i det politiska Lifvet – Medarbetarskap i »Bore» – Afsked ur Flottans Tjänst – Borgare i och Riksdagsman för Sundsvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dande järnexporten höll sig visserligen ännu konstant vid ungefär
11,000 skeppund årligen, men trävaruexporten var i oerhördt sti»
gande. Af K. befallningshafvandes femårsberättelser framgår sålunda,
att medan värdet af exporten från hela länet under perioden 1846
—50 utgjorde ej fullt 4 milj. riksdaler banko, hade det under näst»
följande period, eller 1851—55, stigit till omkring 101/., milj.,
och en väsentlig del af ökningen kom på Sundsvall. Ar 1850 ut»
klarerades därifrån till utlandet 209 fartyg, år 1855 hade antalet
stigit till 391. Staden idkade själf ett betydande skeppsbyggeri,
och under perioden 1850—55 byggdes på dess varf ej mindre än
fyrtio fartyg à 6,000 läster och värderade till l1/., milj. riksdaler banko.
Chefen för båtsmanskompaniet, hvars tjänst skänkte honom många
fritimmar, rycktes med i denna lifliga rörelse.
För fabriksverksamhet liksom för industriella angelägenheter i all»
mänhet hade Wallenberg lika litet vid denna tidpunkt som senare
i sitt lif något större intresse. Det lilla försöket med Kengis bruk
1838 är ett af de få undantagen — men så utföll det heller icke till be»
låtenhet. Hans vistelse i Sundsvall sammanfaller som vi sett med det
begynnande stora uppsvinget inom trävaruindustrien;1 men märkligt
nog synes det aldrig ha fallit honom in att intressera sig själf eko»
nomiskt inom denna bransch, vare sig han icke ännu hade öppen
blick för dess stora framtidsvärden eller af andra orsaker. Det
troligaste är väl, att icke heller denna affärsverksamhet hade för
honom personligen något lockande. Hans håg stod redan nu till
bankväsendet och han hade börjat få klart för sig, att det var på
det området, som han skulle söka sin lifsuppgift. Utom denna
hade han visserligen nu och äfven sedan en del andra ekonomiska
intressen, men de blefvo alltid af underordnad betydelse. Bland
dessa hans intressen intager emellertid sjöfarten och skeppsbyggeriet
ett framstående rum. Här hade han fackinsikter, och han greps
under sin vistelse i Sundsvall af önskan att få använda dessa i
förening med affärer som redare och grosshandlare. Kunde detta
låta sig göra, så funnos äfven utsikter för förverkligandet af hans
önskan att blifva riksdagsman. Blefve han borgare i Sundsvall,
kunde han ju i sinom tid blifva stadens representant i borgare»
ståndet. Uträkningen skulle visa sig riktig, men det kostade utan
tvifvel på att taga det afgörande steget. Vunne han burskap som
1 Jämför Kap. III.
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
