Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266. Medalj öfver konung Karl IX och hans söner, hertigarne
Gnstaf Adolf ^ch Karl Filip.
»Hertig Karl af Guds n&d 8veriges, Götes, Vendes, Finlands, Karelens,
norra Lapplands, Kajanas, Estlands och Livlands konung.»
i Upsala mötes beslut som ogillade kalvinismens läror, och det var i nu nämda.
syfte, som han vid 1600 och 1602 års riksdagar föreslog en omarbetning af
handboken och sist nämda år till sin hofförsamlings bruk utgaf en dylik,
författad af honom sjelf och, såsom det antages, hans då varande reformerte
hof-predikant Micronius. Två år senare, 1604, utgaf han i samma afsigt tvenne
skrifter, den ena en katekes, som till sittdnnebåll närmade sig den reformerta
»heidelbergska», den andra en af honom sjelf öfversatt bok, som afsåg att
ur den heliga
skrift, Luthers
och Melanchtons
skrifterså välsom
augsburgska
bekännelsen bevisa
oriktigheten af
den lutherska
uppfattningen af
läran om
nattvarden. Af
samma skäl var det
ock, som han 1602
motsatte sig
augsburgska
bekännelsens åberopande i riksdagsbeslutet, 1604 Upsala mötes besluts
omnämnande i arfföreningen. Men vid hvarje steg, han tog på denna väg,
mötte honom från presterskapets sida ett enigt och ståndaktigt motstånd,
som är ännu mera märkligt, om man erinrar sig den undfallenhet, som ifrån
kyrkans sida hade kommit Johan III:s samraansmältningsplaner till del: detta,
sega motstånd, som Karl med all sin
styrka, klokhet och lärdom ej
förmådde öfvervinna, är det bästa
beviset på den kraft och det lif, som
de föregående hotande striderna
ingjutit hos svenska kyrkans män.
Väl återfinnes Karls mening till en
del i riksdagsbesluten, men längre
än till att hindra, att i dessa något
intogs, som omedelbart stred emot
hans åsigter, kom han icke, och utom
riksdagarna vann han ej ens denna yttre seger. De skrifter, med hvilka han
sökte inverka på den allmänna meningen, granskades och bemöttes med
skärpa och kraft af den oförfärade man, som från 1600 till 1609 stod i
spetsen för svenska kyrkan, Olaus Martini, och sådana medel, som Johan III
använde i den liturgiska striden, ville Karl icke tillgripa. Då man tänker på
den religiösa ofördragsamheten under denna tid och huru den i andra länder
267. Minnespenning frfin konung Karl IX:s och
drottning Kristinas kröning 1607 (med Magnus
Ladulås’ vapen),
»Gud [min] försyn och hjclp. — Dygd och tapperhet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
