- Project Runeberg -  Sveriges nydaningstid, från år 1521 till år 1611 /
171

(1878) [MARC] Author: Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

forbundo sig att utlemna de svenska skuld- och privilegiebrefven; deremoi
afstod svenska kronan å sin sida från alla anspråk på ersättning af LUbeck
for de kostnader som det sista kriget medfört, hvarjemte medgafs att ltibska
borgare skulle få tullfritt handla på Sverige. Detta var allt som återstod ar
Löbecks stora privilegier. Fåfängt försökte staden sedermera att fa dem åter.
Så väl 1539 som 1541 gjorde den försök dertill, men misslyckades så
fullkomligt, att till och med den lilla förmån som 1537 blifvit medgifven
inskränktes: genom ett fördrag af 1540 försäkrades staden väl om fri handel
på hela riket, men om tullfrihet endast i de fyra vigtigaste hamnarna:
Stockholm, Kalmar, Söderköping och Åbo. Samma rätt kom äfven de öfriga
vendiska städerna till del.

Så var det yttre tvång afskuddadt som under århundraden hämmat
utvecklingen af en sjelfständig svensk handel och med konung Gustafs val
till konung nått sin höjdpunkt. Lika som förut i politiskt, så hade konung
Gustaf nu äfven i kommersielt afseende beredt Sveriges rike möjligheten af
en fri utveckling.

Medan konung Gustaf ännu var osäker om livad han hade att
vänta-från danska sidan, hade han vidtagit åtgärder för att trygga sitt rike mot
öster. Gränsstridigheter hade stört den fred som senast 1526 blifvit bekräftad,,
och dessutom betraktade ryska regeringen efter storfursten Yasilis död 1533
denna fred såsom ej vidare gällande. Ett nytt fördrag hade blifvit afslutet
1535, men detta ogillades af konung Gustaf, och i oktober 1536 sände han
derför riksråden Knut Andersson (Lilje af Okna) och Björn Klassou till Lepas
till Ryssland för att bringa en annan traktat till stånd. Dessa sändebud
slöto med den nye storfursten Ivan Yasiljevitsjs förmyndare öfverenskommelse*
om en ny 60-års fred, räknad från den 25 mars 1537. I traktaten härom
bestämdes, att på tionde året efter fredens afslutning skulle ett möte mellan
svenska och ryska sändebud hållas, hvarvid gränsen skulle regleras i
öfverens-stämmelse med stadgandena i fredstraktaten af år 1323. Att denna traktat
skulle läggas till grund vid gränsregleringen var ej i enlighet med konung
Gustafs önskan, men han fann sig deri för att ej behöfva befara ofred äfven

M I • /• O

oster ifrån.

Absolutistiska styrelsegrundsatser.

Konung Gustafs b ref (ill allmogen, 1539. — Utllndtngar i Gustafs tjemt. — Konrad von Pyhy oel»
•sorg Norman. — Redaktionens fortgång. — Gustaf och det lutherska presterskapet. — Brytning med de
fSr-■U reformatorerne. — Konnngens maktfullkomlighet Sfver kyrkan. — Hans “regeringsform” ftr VestergMand,
dea 8 december 1539. — Andra åtgirdér, ritnaude om hans uppfattning af Bin makt som konung. — Arf-

dreiiigen t Örebro 1540.

*



Med ännu större skal än vid föregående tillfällen kunde konung Gustaf,
då han i slutet af 1539 uppsatte eu af de skrifvelser med hvilka han vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:49:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aosh3/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free