Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
summa, som han kunde lemna lubeckarne i början af augusti ocb dermed för
ögonblicket ställa dem tillfreds; det som återstode ville han snarligen betala.
Då med Finlands eröfring befrielsekriget i Sverige kunde anses slutadt,
var Ufven Danmark nästan helt och hållet forloradt for konung Kristiern.
I juli 1523 hyllades Frederik I i Skåne och den 3 augusti utfärdade han
sin konungaförsäkran på en herredag i Roskilde, der ombud från alla
Danmarks landsdelar voro samlade. Ännu var dock ej hufvudstaden i hans
hand. Dess belägring började i juni 1523. I förhoppning om hjelp från
konung Kristiern försvarades den lika som Malmö med mod och kraft af
Henrik Gjö. Men hjelpen uteblef. Kristierns svåger kejsar Karl var upptagen
af sitt krig med Frankrike, af konung Henry VIII i England erhöll Kristiern
lika litet någon, hjelp. I Tyskland lyckades han visserligen (i juli) förbinda
sig med sin svåger kurfursten Joachim af Brandenburg, som jemte sin kusin
Albrecht, tyska ordens stormästare,
och andra tyska furstar samlade en
stor här (30 000 man) för Kristierns
räkning, i afsigt att dermed i
oktober infalla i Danmark. Men då
det befans, att Kristiern ej hade
medel till truppernas aflöning,
upplöstes hären och företaget gick om
intet. Derpå hade det trogna
Kjö-benhavn ingen undsättning att
vänta, och Henrik Gjö lemnade
denna stad lika som Malmö i
Frederiks händer den 6 januari 1524.
Då kunde ock konung Frederik
betrakta sig såsom herre i Norge,
ty dess förnämsta fästningar voro
i hans våld. Redan på sommarn
1523 hade höfvidsmannen på
Bohus, Hans Eriksen, gått honom
tillhanda; i oktober gjorde Akershus
befalhafvare, Hans Mule, detsamma, hvarpå hela det sunnanfjällska Norge
genom Henrik Krummedike förmåddes att lofva honom lydnad; de sista dagarna
af 1523 lemnades Bergenhus slott åt Frederiks ombud Vincents Lunge, och
dermed kunde besittningen af det vestan- och nordanfjällska Norge anses
försäkrad. I augusti 1524 hyllades Frederik formligen af norska riksrådet.
Det hade kanske varit möjligt för Gustaf att vinna Norge; åtminstone en
af stormännen i sunnanfjällska Norge, Olaf Galle, arbetade for honom; men
■Gustaf bedref ej saken med synnerlig ifver, deri visande en hofsamhet som
omständigheterna gjorde nödvändig. Hans förhållande till konung Frederik
var i alla fall vid denna tid ej det bästa.
Afven till Sveriges krona hade konung Frederik sträckt sina tankar. Den
30. Karl V, romersk kejsare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
