Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8.
Slutord.
Jag har redan i inledningen i korthet antydt
gruppens sammansättning. Till denna återkommer jag nu och
bifogar, till förtydligande af texten, fig. 4.
Draken ligger kullkastad, stödjande sig på den ena
framfoten. Vid sidan ses en vinge, liknande i viss mon
läderlappens, utspringande i flere spetsar. Vingarne äro
för draken, sådan den framställes i medeltidens konst,
karakteristiska. Man har i allmänhet varit benägen att
kalla alla de i den nordiska ornamentiken förekommande
fantastiska djurbilderna drakar, men detta är felaktigt, så
snart det är fråga om djur, som sakna vingar. Den hedna
tidens ornamentik har någon gång att uppvisa foglar, men
annars inga djur med vingar. Draken kom först med den
europeiska medeltidskonsten till Norden. Derom vittnar
ornamentiken och äfven sjelfva ordet drake, hvilket
uppenbarligen är lånadt från de klassiska språken. Men när
nordborne genom samfärdseln med det kristna Europa
hade gjort bekantskap med drakfiguren, synes denna hafva
i högsta grad tilltalat deras fantasi. I Völuspás sista visa
förekommer visserligen ordet drake — och drakens
vingar omtalas äfven — men som detta ord icke förekommer
på något annat ställe i eddasångerna torde det kunna få
anses tvifvelaktigt, huruvida denna vers, om icke helt
tillkommen senare än det öfriga, är i sin nuvarande form
lika gammal som detta. Visst är emellertid att drakar
ofta nämnas i den begynnande historiska tidens
skaldespråk och att ordet då ganska ofta användes som ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
