Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ute i stora världen.
skolkamrat ined honom. Och honom hörde vi säga — minns
du det, Ruby? - jo: »Vem är den där flickan på estraden
med det charmanta Titianhåret? Hon har ett ansikte, som
det skulle roa mig att måla.» Där hör du, Anne! Men vad
menas egentligen med Titianhår?
— På vardagsspråk är nog det helt enkelt detsamma
som rött hår, skrattade Anne. — Titian var en mycket ryktbar
målare, som tyckte om att måla rödhåriga kvinnor.
— Såg ni alla diamanterna, som de där damerna bar!
suckade Jane. — Åh, så de glittrade! Skulle ni inte önska
att vara rika, flickor?
— Vi ä’ rika, sade Anne med stor bestämdhet. — Vi ä’
sexton år gamla och ha livet för oss — vi ä’ lyckliga som
drottningar, och alla ha vi fantasi, mer eller mindre. Titta på
havet där, flickor — idel silverglans och skuggor och underbar
spegling... Dess skönhet kunde vi inte njuta utav mera,
om vi så hade miljoner dollars och hela skäppor fulla med
diamanter. Du skulle i själ och hjärta inte vilja byta med
någon av de där damerna, även om det vore möjligt. Skulle
du vilja vara den där flickan i vita spetsklänningen med sin
syrliga min och sin oförmåga att rätt glädjas åt någonting?
Eller frun i ljusrött siden, snäll och rar var hon, men tänk,
så kort och så tjock som en gurka!... Eller ens fru Evans,
med den där sorgsna, sorgsna blicken i sina ögon! Hon
måste ha varit förfärligt olycklig i sitt liv, när hon har kunnat
få en sådan blick. Du vet mycket väl, att du inte skulle vilja
byta med någon av dem, Jane Andrews.
— Jag är inte så säker på det, sade Jane, långt ifrån
övertygad. — Jag tror, att diamanterna skulle trösta en män-
niska över rätt mycket...
— Ja, jag vill inte vara någon annan än mig själv, även
om jag livet igenom får bära mina sorger utan tröst av dia-
manter, sade Anne. — Jag är fullt belåten med att vara Anne
- 295
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
