- Project Runeberg -  Anne på Grönkulla /
230

(1909) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den straffade fåfängan.
historier för pastorn och pastorskan, och de sade, att moralen
var högst förträfflig. Men de skrattade på alldeles orätta stäl-
len, och det har jag sedan funderat rätt mycket på. ..
XXVII.
DEN STRAFFADE FÅFÄNGAN.
En afton i slutet av april vandrade Marilla hem från ett
syföreningsmöte, och känslan av att vintern äntligen var förbi
födde hos henne den stämning av välbehag och förhoppnings-
fulihet, som våren aldrig underlåter att framkalla hos såväl de
gamla och sorgsna som de unga och glättiga.
Marilla var ej fallen för att underkasta sina tankar och
känslor någon noggrannare prövning. Hon gick förmodligen
i den tron, att hon tänkte på syföreningen och dess missions-
kassa och den nya mattan till sakristian, men under dessa
reflexioner låg en angenäm förnimmelse av rödaktiga fält, som
förtonade sig i ett blekt purpurfärgat töcken mot den sjun-
kande solen, av furornas långa, spetsiga skuggor, som föllo
över ängen på andra sidan bäcken, av orörliga lönnar med
mörkröda, svällande knoppar kring en spegelklar skogssjö, av
ett allmänt uppvaknande ute i den synliga världen och ett
starkt pulserande liv under den svartgrå myllan. Vårens mäk-
tiga vingslag brusade över landet, och Marillas lugna och
stadiga steg blevo gladare och lättare under inflytandet av vår-
stämningen.
Hennes ögon vilade ömt på den lilla stugan, det egna
hemmet, som tittade fram genom trädens lövverk och åter-
kastade solskenet från fönsternas glimmande rutor. Och me-
dan Marilla påskyndade sina steg uppför den fuktiga avtags-
vägen, tänkte hon på, hur trevligt det var att veta, att man
- 230 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/annepagran/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free