Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Högromantiken - Victor Hugo som lyriker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE OCH MEDELTIDEN 727
bibliska poesien. I några dikter finner man väl en påverkan
också från Lamartines starkt personliga melankoli, men Lamar-
tine skiljer sigju icke så mycket från Chateaubriand. I dessa oden
finnes således ännu knappt något romantiskt inslag, om man
undantager rojalismen och religiositeten, och de skulle mycket
väl kunna vara skrivna av en klassiker. Själv ville Hugo
ej heller gälla som romantiker, och i den andra samlingen
av sina Odes (1824) förklarade han sig uttryckligen vara
varken klassiker eller romantiker. Men då denna samling
publicerades, hade Hugo redan mottagit intryck från en ro-
mantik, som var starkare än den, vi känna från Chateau-
briand. Därom vittna hans 1823 utgivna roman Han d’Is-
lande, varom jag sedan skall tala, och även de ballader, han
nu började skriva. Tillsammans med odena utgåvos de 1825
under titel Odes et Ballades. De äldsta, Une Fée och Le
Sylphe, äro från 1823, och utan tvivel var det Nodier, som
här givit honom uppslaget. Den värld, inom vilken Hugos
äldsta ballader röra sig, är densamma, som vi mött i Trilby.
Det är Queen Mabs medeltid, som i dem skildras. Men
även andra inflytelser kunna här spåras, ty i själva verket
var medeltiden bättre känd i Frankrike, än den vid roman-
tikens början var i Tyskland och England, och i Génie du
Christianisme hade Chateaubriand givit en färgrik skildring-
av medeltidens riddarväsen, dess poesi och dess religiositet.
Men även den franska vetenskapen hade börjat uppmärk-
samma medeltiden. 1813 hade Simonde de Sismondi ut-
givit sitt arbete Littérature du Midi de 1’Europe, som redan
1819 måste tryckas i en ny upplaga. 1814 hade Roquefort
Flamericourt publicerat Etat de la Poésie française dans les
XII:e et XIILe siècles, 1816 Raynouard sin Choix des
Poésies originales des Troubadours, 1808 kom en ny upplaga
av Barbazans Fabliaux et Contes des Poètes François des
XI* XII, XIII, XIV et XV siècles ut, och Frankrike hade
nu fått sin förste store romanist, Paulin Paris. Medeltiden
började således bliva populär, och Victor Hugos gode vän
Deschamps hade på 1820-talet gjort några översättningar av
Goethes ballader. Det var a.v denna strömning Hugo drogs
med. Men han tyckes även hava tagit intryck av renäs-
sanspoesien, och en ballad, Ecoute-moi Madeleine, är alldeles
tydligt inspirerad av Ronsard, ehuru Hugo antagligen ej
kände mer av Ronsard än något poem i en antologi. Dikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
