Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Högromantiken - Victor Hugos biografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUGOS SISTA TID 725
tjänade mycket pengar. Så blev det andra kejsardömet
störtat den 4 september 1870, och dagen därpå tog Victor
Hugo en biljett till Paris, där han naturligtvis mottogs av
jublande folkmassor. Men nu, när det gällde att taga posi-
tion till de olika politiska partierna, blev hans ställning
mindre behaglig, särskilt som det för honom framför allt
kom an på att icke förlora populariteten. Till medlem av
nationalförsamlingen blev han vald i februari, men avsade
sig med en stor gest sitt mandat redan månaden därpå, slapp
således att votera för freden och taga parti mot kommunar-
derna, till vilka han hörde. När kommunardupproret utbröt,
begagnade han en förevändning för att resa till Brüssel,
lovade visserligen att ofördröjligen komma tillbaka, men kom
icke och slapp således att kompromettera sig. Under tiden
blev upproret kuvat, och Victor Hugo vände tillbaka. Men
hans politiska roll var utspelad — han hade varit för för-
siktig.
Sin ställning såsom andlig storhet bibehöll han likväl, och
proportionerna blevo allt kolossalare, ju äldre han blev, ty
den höga åldern ökar naturligtvis vördnaden, och hans när-
maste voro outtröttliga i sin reklam. I februari 1885 blev
han åttiotre år, men den 22 samma månad gåvo krafterna,
efter ett kort avtynande, vika, och han slutade då sina
dagar. Tack vare sin abnorma snålhet var han mycket rik
och efterlämnade en förmögenhet av sju millioner. I tid-
ningarna förekommo också strax efter dödsfallet notiser om
de storartade donationer, som han gjort — en million till
en asyl för fattiga barn, 12,000 frs om året till en an-
stalt för faderlösa på Guernesey m. m. Det var därför för-
modligen med någon överraskning, som man läste hans tes-
tamente :
Jag ger 50,000 frs till de fattiga.
Jag önskar att till kyrkogården föras i deras likvagn.
Jag förbjuder liktal i kyrkorna.
Jag ber alla själar om en bön.
Jag tror på Gud.
Han dog, som han hade levat. Hans estetiska ideal hade
varit “det groteska“, den skärande antitesen, och detta har
han också fått fram i sitt testamente: sju millioner och
50,000 frs till de fattiga! Sju millioner och så fattigbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
