Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Högromantiken - Vigny - Dumas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CINQ-MARS 7 11
nu räknas han såsom en av den franska romantikens största
skalder. Mindre betydande är han såsom dramatiker, och
viktigare är hans plats inom den franska romanens historia, ty
här var han Walter Scotts förste franske lärjunge. Vignys
roman Cinq-Mars ou une Conjuration sous Louis XIII kom
nämligen ut redan 1826. Den ger väl flera förträffliga
tidsbilder — en trolldomsprocess, en belägring o. s. v. —
men samma färg och åskådlighet som Walter Scotts ha
dessa ej, de Vigny saknar alldeles mästarens älskvärda humor,
han är tung, och det skulle ej hava skadat, om han ägt
något av Dumas’ livliga, dramatiska berättartalang. Till
sist begick han ett fel, som Walter Scott undgått. Denne
hade med några få undantag ej rört sig med verkligt histo-
riska personer, utan endast haft en historisk bakgrund, fram-
för vilken de fritt diktade personerna uppträda. Vigny där-
emot är vida mera “historisk“. Icke blott att han behandlar
ett rent historiskt ämne, Cinq-Mars bekanta sammansvärjning,
där alla huvudpersonerna — Ludvig XIII, Richelieu, Cinq-
Mars, De Thou — äro lånade från den verkliga historien,
utan han har i romanen även kastat in verkliga personer,
som icke ha med denna handling att göra — Descartes,
Molière, Corneille, t. o. m. Milton. Men att i en roman
röra sig med en personuppsättning av den betydenheten
innebär en fara, och den har de Vigny icke kunnat undgå.
Gestalterna ha blivit historiska marionetter med stora namn,
och huvudpersonerna själva äro knappt annat än teater-
figurer. Karaktärstecknare är han icke. Såsom romanför-
fattare slog han heller ej igenom. Men Dumas med sitt
litterära affärsgeni tog upp hans idéer och hans figurer, och i
De tre musketörerna fick publiken igen de av de Vigny först
tecknade personligheterna, den vankelmodige Ludvig XIII
och den övermänskligt sluge intrigören Richelieu, men om-
danade efter en mera populär smak.
DUMAS
Ty även Dumas tillhörde på 1820-talet den romantiska
falangen, och ehuru de franska litteraturhistorikerna helst
med ett förnämt förakt gå honom förbi, kunna de på grund
av hans Henri III et sa cour ej alldeles stryka hans namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
