Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Emigrantlitteraturen - Madame de Staëls skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
COBINNE 613
möta vi även andra romantiska inslag: romantikens beundran
för övermänniskan, dess svärmeri för Italien och även den
uppspirande religiösa känsla, som står i så bjärt motsats till
Voltaires århundrade. Under sin första tid hade mad. de
Staël knappt haft några religiösa intressen, men efter faderns
död, som grep henne djupt, kan man iakttaga en föränd-
ring, som ännu starkare framträder efter den italienska resan.
Hennes religiositet ansluter sig väl närmast till Rousseaus,
är en känslans reaktion mot upplysningens filosofi, men där-
jämte finna vi här ett nytt, rent romantiskt ferment. De
vackra, stämningsfulla domerna, de religiösa målningarna,
kyrkomusiken, den praktfulla katolska kulten gripa henne,
och här — och hos hennes samtida Chateaubriand — märka
vi den väg, på vilken religionen åter skall komma till
heders. Det var konstens. Den estetiska känslan mynnar
ut i en religion, som är mera katolskt än protestantiskt
färgad. Men katolik blev mad. de Staël icke. För de
olika konfessionerna intresserade sig mad. de Staël ej, och
hon sökte — ganska opartiskt och skarpsinnigt — fram-
hålla förtjänster och brister hos bägge religionsformerna.
Däremot kände hon sig alltmera dragen till mystiken och
slutade i en pietistiskt färgad, konfessionslös kristendom.
Utförligare kommer hon in på de religiösa frågorna i De
l’Allemagne. Men Corinne utgör även i ett annat avseende,
såsom jag redan framhållit, en förberedelse till detta arbete:
i intresset för de olika folkindividualiteterna, och mad. de
Staël hade en nästan underbar förmåga att, som det före-
faller, blott från sitt vagnsfönster kunna uppsnappa dessa.
Ryssland for hon ju endast igenom med kurirskjuts och
stannade där blott omkring två månader, men hennes karak-
teristik av den ryska musjikens psyke synes vara på kornet
riktig, stämmer åtminstone alldeles med den, som återfinnes
hos våra dagars ryska författare. I Corinne är det egent-
ligen tre nationallynnen, som skildras: det italienska, det
engelska och det franska. För italienarna är hon kanske
mest partisk — ganska förklarligt, då folklynnet här mest
var i samklang med hennes eget. Hon framhåller italie-
narnas naturlighet i umgänget, deras medfödda konstsinne,
deras lättrörlighet, deras fria, humana uppfattning — utan
tvivel egenskaper, som man i allmänhet återfinner hos ita-
lienaren, Mindre sympatisk ställer hon sig till det engelska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
