Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Englands litteratur - Walter Scott och Moore - Indianromanen och skräckromanen - Thomas Moore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
456 AINSWORTH
fantasiprodukt, och numera hava dessa ideellt anlagda rödskinn
sina beundrare blott inom en läsekrets under tolvårsåldern.
I England dröjde det egendomligt nog längre, innan Scott
här fick några mera betydande efterföljare, och de, som
först togo intryck av honom, voro snarast de efterblivna,
litterära gengångare. Den förste av dem, Georg Payne
Rainsford James, framträdde 1829 med den historiska
romanen Richelieu, som sedan efterföljdes av massor an-
dra — hans arbeten omfatta nära tvåhundra volymer —
men sin egentliga popularitet hade han i början av 1830-
talet. En längre litterär livslängd hade "William Harrison Ains-
worth, som var född 1805 och som dog först 1882, efter
att också hava utvecklat en fruktansvärd produktionsförmåga.
Igenom slog han med romanen Rookwood (1834), som är
en tydlig imitation av The Bride of Lammermoor. Men
Walter Scott var icke hans enda förebild, och snarast kan
han anses fortsätta den gamla skräckromanen. Även Hoff-
mann var ett av hans mönster, och till sist hörde också
Defoes förbrytarromaner till hans inspirationskällor; så är
dennes Jack Sheppard och Jonathan Wild hjältar i en av
hans romaner, i vilken det fullkomligt haglar med mord
och förbrytelser av alla slag och där Jonathan Wild ut-
vecklar ett allvetande, som är fullkomligt övernaturligt. I
andra romaner, The Tower of London och Old Saint-Paul’s
efterhärmade han Victor Hugos Notre-Dame de Paris och
lägger liksom där huvudvikten på själva arkitekturen. Höjd-
punkten av romantiskt vanvett nådde han i The Lanca-
shire Witches (1848), där han behandlar häxprocesserna
under James I:s tid. I hans romaner, som äro ett sammel-
surium av häxor, spöken, banditer o. s. v. mynnar således
den engelska romantiken ut.
THOMAS MOORE
Det finnes onekligen goda skäl att sammanföra Walter
Scott och Thomas Moore. Båda voro ytterst populära för-
fattare, särskilt hos sina landsmän i inskränkt mening, den
ene på Irland, den andre i Skottland. Ehuru i sitt sätt
ganska olika voro båda verkliga charmörer och allmänt om-
tyckta inom sällskapslivet. Till sist — och viktigast stå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
