Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Nyromantiken - Filosoferna - Fichte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FICHTE OCH KANT 281
ning. G-ud kan icke begripas, ty att begripa är att be-
gränsa. Nu slogs allarm. Den kursacbsiska regeringen
klagade i Weimar, och ehuru man där helst velat tysta
ned saken, gjorde Fichte detta omöjligt. Utom det att han
mot sina vedersakare utgav några broschyrer, skrev han ett
brev till regeringen i Weimar, vari han förklarade sig hellre
taga avsked än underkasta sig något slags censur. Av detta
trots tog man anstöt, och Fichte erhöll utan vidare sitt av-
sked. Efter detta levde han såsom privatman i Berlin, sys-
selsatt med att vidare utbilda sitt system, som nu under-
gick åtskilliga modifikationer. Men under Preussens svåraste
tid framträdde han åter — då såsom en pliktens och foster-
landskärlekens Prometheus. Berlin var då, under vintern
1807—1808, besatt av franska trupper, men inför studen-
terna höll Fichte sina flammande Reden an die deutsche
Nation, vilka kanske mer än något annat skapade den
nationella hänförelse, som kort därefter tog sig ett uttryck
i det tyska frihetskriget mot Napoleon. Slutet på detta
skulle han ej få se. 1810 hade han väl kallats till professor
vid det nybildade universitetet i Berlin, vars förste rektor
han blev, men redan i januari 1814 slutade han sina
dagar.
Fichte ansåg sig hava övervunnit de svårigheter, med
vilka Kant laborerat, särskilt dualismen mellan kunskaps-
förmågan och det utanför denna liggande “tinget“. Men i
själva verket nådde han detta resultat endast genom att
överge den mera nyktra vetenskapliga metod, som Kant
använt. I motsats till 1 600-talets systembyggare hade Kant
i sin teoretiska filosofi börjat med och nästan inskränkt sig
till en analys av kunskapsförmågan. Något “system“ hade
han därför aldrig uppfört. Fichte och Schelling däremot
övergåvo denna analytiska metod, och i likhet med Descartes
skyndade de mycket hastigt till syntesen för att få ett en-
hetligt system till stånd. Det hela blev därför ett jongle-
rande med begrepp, nästan såsom under skolastikens klang-
och jubeldagar. Och denna skolastik röjer sig ock på en
annan punkt: i den nästan barbariska terminologien och
det lika barbariska språket. På den tyska stilens utveck-
ling hade detta filosofiska skrivsätt en mycket olycksdiger
inverkan. Lessing hade skapat en verkligt god tysk prosa,
men denna fördärvades nu åter, och det är onekligen filo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
