Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Sturm und Drang - Goethes ungdomskrets - Klinger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLINGERS BIOGKAFI 107
KLINGER
Mera ryggrad fanns det hos den tredje Goetheanen, Maxi-
milian Klinger, men knappast större poetiska anlag. Han
är mera svulstig, mera tom, mera bombastisk i sina fraser,
men å den andra sidan ger han ett kraftigare uttryck än
Lenz åt Sturm und Drangs dimmiga ideal, och det var där-
för med en viss rätt, som han gav namn åt hela rörelsen.
1803 skrev Schiller i ett brev om honom: “Han hör till
dem, som för tjugofem år sedan först och med kraft in-
verkade på min själ, och dessa ungdomsintryck äro out-
plånliga“. Vad det unga släktet på 1770-talet fordrade var
framför allt att få skåda gestalter, fyllda av vilda, brutala
lidelser, och det var detta, som Klinger gav — att dessa
lidelser ej voro naturliga och äkta, var något, som man först
senare upptäckte.
Klingers levnadsbana var en bland de egendomligaste.
Han föddes i Frankfurt 1752 såsom son till en fattig ved-
huggare, vilken för övrigt dog, då sonen ännu var späd.
Modern var tvätterska, en duktig kvinna, som genom sitt
arbete skaffade föda åt sig och sonen, men hela hans barn-
dom blev en följd av umbäranden och förödmjukelser, som
grepo honom hårdare än andra i samma situation, ty Klinger
var en stolt natur, var dessutom en vacker, smärt yngling,
som syntes vara ämnad till en annan samhällsställning än
den, på vilken tvätterskans son kunde göra anspråk. Man
kan därför förstå, att Rousseaus idéer här funno den kanske
tacksammaste jordmånen, och hela Klingers första verksam-
het står också under intryck av Discoursernas och Emiles
författare.
Vid tjugo års ålder hade han genomgått gymnasiet, men
måste av brist på medel stanna kvar i Frankfurt över ett
år, innan han 1774 kunde skriva in sig såsom student i
Giessen, där han studerade juridik. Först nu lärde han under
ferieuppehållen i Frankfurt känna patriciersonen Goethe, vars
Götz på honom liksom på hela det yngre släktet verkade
sasom ett stridsrop. Klingers brev från Giessen äro redan
fyllda av Sturm und Drangs patos: “Hjälp, eviga himmel!
— heter det i ett — I mig slår det upp liksom tusende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
